Jag passade på......

....ful får man va, men inte dum....*fniss*

......att lämna vinsten till AnnaMaria in person. Vi jobbar i samma stad, så jag tog en promenixx till hennes jobb för att lämna cd:n som hon vann på min utlottning!

Så spännande att möta tjejen bakom den vänliga, vackert vita, smakfulla bloggen Ett rött monogram. Det var precis så som jag hade förväntat mig. AnnaMaria är lika vänlig som hon ger uttryck för i sin blogg. Tack för fikat och pratstunden AnnaMaria!

Trots att mörkret sänker sig över vårt avlånga land, finns ljuspunkter. Solstrålarna genom bladen gör dom nästan genomskinliga!

Skuggan faller över lövet.
Vänder du på dig, vänder ansiktet mot solen....så ser du inte skuggan!

Gillar den ljusgrå kopian av trädet mot ladugårdsväggen.

Nog finns det mål och mening i vår färd,

men det är vägen, som är mödan värd

Ur I rörelse från Härdarna av Karin Boye

Kramar i allhelgonatid.

Tänd ljus och minns de som trampat här före dig!

Vill du leka "trick-or-treat" ........ spöka och pyssla ljuslykta av pumpor...... gör det.......
Låt annars den här helgen vara en stund för eftertanke och tacksamhet.

/Lotta

ps. Jag kommer inte att vara i Ulvsby själv under helgen, mer än en stund på söndag em. Gunilla har varit på mig i över ett år att jag ska ha med lite prylar på den här marknaden. Ingår inte i deras konsthantverksgrupp, utan är bara väninna med Gunilla! .....men hon är värd ett besök!!!!! ds

Allhelgonamarknad....och så vinnaren förståss....

Först vill jag slå ett slag för Hantverkgruppen Ulvens försäljning av Konsthantverk i Ulvsbygården i Allhelgonahelgen.
Lördag 30 okt och sönd 1 nov kl 10-16


Här finns Gunilla som gör den mest fantastiska halmslöld man kan se.......adventsstjärnor, dansande tomtar och en massa annat.Några få julbockar i halm....förstklassigt hantverk från Dalsland har hon också med sig. De gör hon inte själv.....och Skansen bad tillverkarna att komma dit och sitta och göra julbockar. Här finns Lars som gör så mycket vill-ha-saker i trä, här finns Märta som gör saker i textil och en "luffare" på genomresa, stannar till på vägen söderut och visar sin luffarslöjd, här finns fika och folkmusik....och så har lilla jag några halsdukar i lin och lite annat med......

Konsthantverk

Kaffeservering

Levande musik

Ulvsbygården

väg 63, 10 km norr om Karlstad

lör 31 okt kl. 10-16

sön 1 nov kl. 10-16

Välkommen

Och så ........

turtjejen nr 1....hon brukar vinna på utlottningar så jag blev allt väldigt fnittrig när Excels slumpfunktion visade just detta nummer!

Grattis Anna-Maria! med bloggen Ett rött monogram!

Idag ställer vi tillbaka klockan en timme. Min biologiska klocka gillar bättre när det är "sommar", visst är det konstigt, för man tycker ju inte att det borde påverka en om man sover en timme längre eller kortare...men så är det för mig....jag blir mycket tröttare när klockan är "vinter" Nu vaknar jag inte av mig själv klockan fem längre utan sover glatt vidare....

Höstkram
/Lotta

Till er andra, så finns ju skivan till salu....*ler*

073 98 14 867

bertil@belotta.se

Lyckan kommer i ett paket......från Linde....

Så kom det då....paketet från Eva-Mari, boken med stort B som hunnits läsas och lovordats av flera av mina bloggvänner. Denna bok som Eva-Mari så oerhört generöst delar med sig av! Kram och Tack!
I ljusskenet öppnade jag det vackra paketet, så klart en AD inte kan göra annat än vackra paket! Dedikationen från författarinnan var helt underbart, men den håller jag för mig själv. Och nu finns den här och väntar på mig och mina läsgiriga ögon! En feel-goodbok, om drömmar och trädgård och om kärlek! Gissa om jag lääääängtar att få läsa!!!!!!!!!!

Igår var en riktigt litterär dag. På fm lyssnade jag på mannen som satt Närkeorten Kumla på kartan....ja t.o.m världskartan. Hans böcker finns översatta på en mängd olika språk. Mörka böcker påstod han själv...... Hittills har jag bara läst Kära Agnes, men så klart är jag nyfiken på både Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Piccadilly ligger inte i Kumla. Eva-Mari tipsade om Berättelse om herr Roos...så jag tror att jag har att göra ett tag framöver.

Håkan Nesser berättade om sitt författarskap och han svarade på frågor. Svarade han på frågan om vem som är mördaren i Kim Novak????

Nej, det gjorde han inte, men han lämnade en lite vit, tunn skrift som heter något i stil med Sanningen kom Kim Novak......

Berättelsen har verklighetsbakgrund och Håkan Nesser hade lovat....sa han verkligen mördaren(?????) att inte avslöja något förrän 2008 och nu finns det alltså att ta del av i den lilla vita skriften.

Vilken är hans bästa bok då? Själv kunde han inte säga vilken, men hans fru hade skickat med honom:

-Om någon frågar så säg Skuggorna och regnet. Förstår du varför jag köpte den här boken???? Så just nu finns detta på mitt nattduksbord! Är jag inte lycklig, så säj?

Ikväll bär det iväg till Säffleoperan. Sonen blev inringd för en tid sen och ombedd att göra en dubblering av en roll. Så ikväll ser vi Zorba, med Mikael Samulesson (Fantomen på Operan, ni vet) Lena Dahlman och Åsa Bergh (från Kristina fån Duvemåla).

Minns ni min kronärtsskocka för några veckor sedan? Min alcachofa?

Så här ser den ut idag!

Imorgon är FN-dagen och dragning av CD:n. Jag är jättenyfiken på vilken siffra Excel tänker ge mig på slumpfunktionen......
Kramar i hösten!
/Lotta

En föreläsning......

....som fastnat i mitt minne....
inte vanligt, eller hur? *fniss*

...är en som jag lyssnade på för sisådär 20 år sedan. Temat var hur vi vuxna skulle kunna upptäcka om barn och ungdomar var på väg att hamna i droger och annan styggelse.....ja ni vet!

Det som fastnade hos mig, var när föreläsaren, som var från BRÅ, sa:

-Det allra bästa brottsförebyggande ni kan göra som föräldrar är att äta en gemensam måltid varje dag. För då har man chans att upptäcka när ens barn förändras.

...och så sa han så här:

-Om jag som vuxen kan hindra en endaste person från att hamna i en B-karriär så sparar jag flera livslöner åt samhället, inte månadslöner, inte årslöner utan livslöner!

Vågar jag vara vuxen? Vågar jag ta strid när barn/ungdomar är på glid eller döljer jag mig bakom, jag vill inte lägga mig i?
Bara funderar lite så här på förmiddagen.

Kram
/Lotta

Jag njuter av att kratta löv.....det finns frid i det!

Jag gillar det här....att kratta..... det är en stund för meditation för mig, en stund att filosofera över livet, det känns skönt.

I går hann vi med ett par timmars krattning, mellan alla flyttkartonger, gardinstrykning och pussa-på-sötnosen. Mitt i krattandet stannade jag till och lyfte blicken, upp mot himlen.

Den var blå, vackert ljusblå, de gula björköv som fortfarande finns kvar avtecknade sig så vackert och det var helt vindstilla. Lite knepigt är det att man inte uppfattar det med en gång...om det blåser, så noterar jag det genast!

I sensommaren var på tur till Österlen. På en blogg, tidigare i våras, jag tror att det var Lydias gröna fingrar, blev jag uppmärksammad på Kullabygdens keramik. Eftersom vi åkte i krokarna passade vi på att titta in där. Kvinnan som stod i butiken talade sig varm för pajformen som Peter gör...

-och just idag säljer han ut den stora till superbilligt pris. Den är helt suverän. Man behöver inte smörja den....du kommer att älska den!!!!!!

-Hm, pajformar har jag en massa, favoritkeramiker finns i Fryksta (Kil, Värmland), men kanske ska vi handla här...hon är ju så söt och entusiastisk, fast inte sjutton tror jag på allt hon säjer!!!!! (tänkte jag)

Nu är det så....jag är tvungen att erkänna!

Hon hade rätt!

Jag verkligen äääälskar den här pajformen. Numera är den legio för alla mina pajer! Så det kan bli. Ibland ska man tro på alla superlativer och inte vara misstänksam .....hm, man lär så länge...man har elever, som min farfar sa.

Jag var till tygbutiken och letade häromdagen. Jag behövde lite spets, till ett paket som jag tänker göra. Nu var det så olyckligt att man inte hade någon spets som jag tyckte om.

Hur som helst, medan jag gick därhemma slog det mig:

-hm, de där halsdukarna som jag stickar i tunt lingarn...

-hm, det ser ju nästan ut som spets....

-hm kanske kan jag sticka mig en spets?

Sagt och gjort. Tid mellan tanke och handling brukar inte vara lång för mig. Jag tycker att det blev ganska bra faktiskt!

På väg mellan staden och nya huset hann jag springa in en snabbis på loppis och fynda några prylar. Fotografen speglar sig i gräddsnipan och spetskanten på pressglasfatet är så vackert tycker jag!

Det finns en människa som jag kommit i kontakt med, en tjej som gör vackra saker till trädgården. Kristina Trådspira. Ett hjärta från henne hänger i mitt äppelträd, det som min fantastiske svärfar ympat åt mig

...och när mössen hade ätit upp barken ända nere vid marken och gråten fyllde mina ögon

...då gjorde han ännu en heroisk insats. Han okulerade trädet, under jord! Äppelsorten är min favorit, Grågylling, och är en gammal sort. Vårt Grågylling som står på tomten är en riktig överlevare, men jag befarar att snart, snart faller det omkull ...och då finns ett ungt och friskt träd som kan ta över!Livet...det är alla dessa dagar som kommer och går!
Kram
/Lotta

Vänlighet och omtanke

Häromdagen fick jag en uppmaning på min blogg:

-Titta in hos mig, jag har något åt dig på min blogg!

Det var från goa, goa Zara, med bloggen House of Chandeliers.
Hon hade blivit inspirerad av utmaningen som vandrat runt att man med ett ord skulle beskriva en blogg och dess bloggägare.... nu ville Zara göra likadant, fast med fler ord än ett och själv välja vilka bloggar hon skulle skriva om. Hon hade valt ut mig som en av dem och det hon skrev om mig, var så oerhört gulligt och omtänksamt. Undrar om hon visste vilken sträng hon slog an?

Zara, vita Zara, hon som ääääälskar när det snöar i oktober, *fniss*, hon som kan låta håret frysa fast på ett liggunderlag i minus 30 grader för något som hon tror på och kämpar för!!!!!!! gör om det om du kan????? hon som bygger upp ett nerrasat tak hos en granne för att gården och huset är värt att bevara, 16 lager tapet är borttaget, de avbrutna takbrädorna är ihoplimmade och lagade !!!!!!!!!!!, hon som är konstnärlig och skapar de mest fantastiska prylar av "ingenting", tomma värmeljushållare blir ett konstverk, hon som skriver dikter och som skapar med ord!

Hon, just hon, gav mig dessa rosor och skrev så oerhört gulligt om mig att jag rördes till tårar.

Zara är en tjej som får mig att tro på världen, att det fortfarande finns de som kan hjälpa andra utan att räkna med något tillbaka, att det finns modiga personer som vågar sin hälsa och för den delen också risken att få straff, för något som hon tror på, som väljer bort negativa intryck från tv.ns elände. För att citera henne själv:
-och jag lever fortfarande

Tack för att du finns Zara!
kram
/Lotta

I flytt!

Diset låg tungt över sjön, en morgon....

...tänk att det aldrig är samma vy, trots att man tycker att man är på samma ställe....men så är det

allting är föränderligt och det sker förändringar hela tiden....att tro att allt kan vara som förut är inte möjligt eftersom livet är i ständig rörelse...jag förändras, du förändras och allt runt omkring förändras...konstant

Du ansvarar själv för hur du tacklar detta. Om man försöker hålla fast så får man det jobbigt!

Själv lever jag i kartonger och flyttstädning hela helgen, men nu är det så jättefiffigt att då och då kan jag välja att ta en promenad med den lilla solstrålen istället för att böja mig ner i kartongerna. *Fniss* Tänk så jättebehändigt!

Kram
/Lotta
ps. Ifall någon mot förmodan tror att det är jag som flyttar från mitt paradis....nej, det är inte aktuellt....det är dottern som äntligen kommer till en plats där hon kan gräva med händerna i barndomens mylla, hon är förankrad upp till knävecken i jorden och har därför varit en bragdtjej som bott i stan så länge. Nu äntligen är det hennes tur.....ds

Om att skratta.....

Handen på hjärtat.
Skrattar du varje dag?
Det där förlösande skrattet, du vet, det som löser upp alla spänningar, det som frigör endorfiner, det som gör att dina steg blir lättare......
Bra om du svarar ja på det, för i så fall ska du vara lycklig, du tillhör en liten skara.

Läste för en tid sedan en undersökning som sa att
svensken skrattar inte lika mycket nu som för 30 år sedan
Har glömt var jag läste det och kan därför inte påstå att det är en tillförlitlig och säker källa, men jag har mina egna ögon och mina egna upplevelser som referenskälla också och jag känner att det finns sanning i det.

Tidigare i mitt liv var jag involverad i ett utbytesprojekt med människor från en kåkstad i Sydafrika. Själv hade jag aldrig möjlighet att resa dit, men vittnesuppgifter därifrån visade entydigt att välkomstkommittén bestod av en stor skara människor, stora som små.....som mötte de vita med sång, stoooooora bländvita leeenden och dans. Genom gatan i byn leddes svenskarna av dansande, skrattande, sjungade människor. Skrattet och glädjen var ett genomgående tema under hela deras vistelse.

Vad hade de att vara så glada åt? Ja, vårt utbytesprojekt handlade inte om gåvor i form av prylar, utan det handlade om att ge och ta kunskap om varandras kulturer och sätt att leva. Ändå.... i alla dessa människors ögon fanns att läsa glädje, kropparna uttryckte sin glädje i dans och sång, där hela människan var deltagare, både kropp och själ......

Borde inte vi, som lever i den bästa av världar (?) där ingen behöver gå vare sig hungrig eller frusen, där alla har rätt att få sjukvård och utbildning sprudla av skratt och lycka? Kan nog tycka det...men gör vi det?

Nope, ta en titt på dig själv *fniss* och på alla du möter hur mycket glädje kan utläsas i dina/deras ögon...och tänk hur skulle det se ut?????? En vilt gapskrattande människa som vandrar omkring på gatorna. Då kommer nog pling-plingbilen och hämtar dig för antingen är du helt galen eller så är du stupfull....

Livet är ju gravallvarligt, eller??????

Kramar till er alla.
Ett gott skratt förlänger livet, så jag utmanar er alla som läser detta att se till att du får ett gott skratt idag. Om jag hade varit en klok människa hade jag försökt hitta på en rolig historia....för att hjälpa dig på traven....men nu är jag ju inte så vis.....så du får leta roligheter på egen hand!
Skratt smittar också....tänk på det....och då hjälper du ju din medmänniska att också förlänga sitt liv!
/Lotta

I'm alive

Oj oj oj......
Nu finns ingen tid över någonstans på dygnets timmar...måste sova på natten*fniss* Känner mig helt hopplöst efter i läsning och i att skriva....men det kommer bättre tider. Tänker på er mina bloggvänner, varje dag! Tur att ni finns och berikar mitt liv....fast just nu tar IRL-livet över till 150%.
Kram och på återhörande!
/Lotta

Triss i tjejer...i.... samma gamla klänning

Idag visar jag triss....

....triss i tjejer!

En ung dam på promenad. Klänningen som hon bär är stickad av hennes mammas farmor (!!!) och bilden är tagen på 50-talet. Tyvärr syns inte så mycket av själva klänningen för min lilla mamma ville nog skydda den blå stickade klänningen från spill.....

Ännu en ung dam. Här är det 70-tal......den unga damen har egentligen växt ur klänningen, men hennes mamma fick lite panik när hon insåg att det var på jästen med bilder. Glad var hon då och lika glad är hon nu...hon som är mamma åt......

..... den tredje damen. Den här bilden är tagen idag. Vad säjer man? Noll-nio-tal? Någon som är klok och kan upplysa mig. Tacksam för svar! På mormors golv ligger hon, solstrålen, som snart hunnit bli fem månader. Det sprattlar i benen och nog vill lilla damen snart iväg....framåt!

Triss i bilder sa jag. Men jag kan inte låta bli att låta den lilla gulliga få ett par extra, egna bilder!

Nä, nu måste jag göra nytta!

Kram till er alla!
/Lotta

En morgonvandring!
Folk på väg till jobbet! Ni kanske tror att jag bara bor i tystnaden på landet, men se det gör jag inte *ler* Dessa väsnas dock inte lika mycket som de tunga godstågen mitt-i-natten!
Vi möts igen?

Disigt, höstligt!

Urskogen finns runt knuten, nästan i alla fall......efter ca tio minuters promenad så......

Vattnet i pölarna var fruset.

Här porlar vatten friskt i bäcken! Tyvärr kan ni inte höra forsens ljud. Synd om er för ljudet är härligt!

I ett av grannhusen finns dessa hästar......Många grannar har hästar. Se så vackert ladugården är pyntad. Tycker iofs att hästar är väääääldigt stora djur...men kan inte låta bli att tycka att det ser rogivande ut när de går och mumsar så förnumstigt.

Så var det då utmaningen. Birgitta på Utsikt från Vävstugan har utmanat mig att beskriva hennes blogg med ett ord. Inte alls lätt. Vill ju att ordet ska vara träffsäkert, rart som bloggägarinnan, vackert som allt hon väver, så.....

HANDASKICKLIG

får bli ordet jag väljer för dig Birgitta!

Kramar
/Lotta

Alcachofa.....och höstigt

I vår familj har vi våra små egenheter och en av dom är att kalla saker för annat än de heter.....detta är en alcachofa.....ja, nu heter det visserligen så på ett annat språk, spanska, men vi har fått för oss att det kan gott få följa med till vårt lite kallare land...alltså....

köpte jag två alcachofor som veckans blomma. Min kompis i Göteborg hade en på sitt soffbord och hon sa att låter man den ligga så där så kommer den att slå ut...och inuti döljer sig....ja, det vet ni väl redan....en helt underbar lila blomma..... Så jag väntar och hoppas och minns dessa alcachofaodlingar i Spanien. Om hon har rätt, så kommer ni att få se bild på det också.
Någon barfotarepa blev det inte denna helg, utan iklädd skor och strumpor tog jag med mig lite mossa hem från skogen, vitmossa, björnmossa, kammossa och andra mossarter som jag inte ids att artbestämma och gjorde ett mosshjärta som ligger på det lilla bordet vid husknuten. Blåbärsris, lönnlöv och mossa band jag ihop och duttade ner i en av sommarens betongalster....

Mossbollar, på skaft. Nertill döljer sig ännu creme fraicheburkar med betong som inte brunnit klart. Tanken är att det ska ut på trappan så småningom.

På trappan har lyktorna kommit ut. Pelargonerna står kvar och om jag inte skyndar mig, så bestämmer väl naturen själv att det inte är någon idé för mig att ens försöka få dem att övervintra.

Betongfat i form av rabarberblad har jag ett antal.....efter sommarens utsvävningar i betongglädje så finns resterna kvar. Betongbladen finns utspridda både här och där i trädgården. Så jag tyckte att ett av dom kunde användas till lite fallfrukt.

Lönnlöv, dessa löv fascinerar mig lika mycket varje höst! Att detta löv kan innehålla såååå många färger och bara vara så vackra. Jag njuter!

Här brukar jag ofta stanna till på min morgonpromenad.

Här är ett bra ställe att andas och att vila ögonen. Just idag kunde man se träden och molnen spegla sig i sjön, rågen var skördad och stubbåkern lyser, så där höstigt som den brukar. Luften är frisk och lätt att andas, nu några timmar senare öser regnet ner utanför fönstret, mannen sitter i rummet bredvid och spelar på ett par nya låtar och jag tänker:

-Vad skönt jag har som kan sitta här och filosofera och njuta av skön musik och höra regnet smattra på rutan. Herr Röd, som är på kollo hos oss, sitter på stolen bredvid och spinner. Lyxliv är det liv jag lever!

..och i soluppgången färgades himlen rosa......

Nu ska vi ta en sväng till svärmor. Där bjuds hembakt.....inte fel det heller!

Kramar till alla er därute i höstrusket! ...men med tända ljus så skingras mörkret....
/Lotta

Utlottning

Så här står det på en cd-skiva som jag fått. Skivan är en gåva från min man.

-Jag behöver musik att slappna av till och ingenting finns som passar mig. Du får skriva musiken åt mig.
Orden är min hustrus.

Ibland behöver vi stilla oss, bruset i vardagen kan göra oss döva för den inre rösten som vill ge oss ro och vila.
Stanna upp. Lyft blicken. Har du sett himlen idag? Vilken färg har träden just nu? Känner du årstidens lukt? Är du överens med ditt hjärta?

Många ensamma timmar i den sena natten använde jag för att göra den här skivan. Nu är den färdig, till min hustru Lotta och till Dig som vill lyssna på och dela min önskan om en liten stilla oas mitt i vardagens slammer och brus.


För att ta hand om hösten ordnar jag en liten utlottning av skivan.

Den innehåller 10 musikstycken och på iläggsetiketten finns texter till musiken, (som jag skrivit)

Den 24 oktober firar vi FN-dagen och det tycker jag känns som en bra dragningsdag.

Du gör vi alltid brukar göra. Vill du ha en lott skriver du en kommentar hos mig. Vill du ha två lotter länkar du till min blogg.

Kramar
/Lotta
PS skivan finns även att köpa direkt från förlaget, Andersson Musik, 073 98 14 867 DS

Ett ord

Jag fick en utmaning av Helena med bloggen Mysigt hemma. Den går ut på att beskriva utmanarens blogg med ett ord.....och jag som har tappat alla mina *fniss*

Jag har funderat och funderat. Det finns många ord som skulle passa in på hennes blogg, mysig, precis som rubriken säger, vacker för hennes vackra bilder, gullig för att hon känns så gullig, men jag bestämde mig till sist för:

KÄRLEKSFULL

Hela Helenas bloggs genomsyras av kärlek, kärlek till lilla L som hon verkligen älskar, mannen med stor M, glömmer aldrig det kärleksfulla inlägget i samband med deras tvååriga bröllopsdag och den första kommentaren som skrevs på det inlägget, av hennes man...så fantastiskt kärleksfullt skrivet, hur hon så kärleksfullt visar och berättar om allt hon skapar på i pysselväg och i hemmet. Så kärleksfull, Helena, är ordet jag sätter på din blogg!

Kram till dig! och kramar till alla gulliga människor där ute.

Just nu ligger jag lite lågt, men blir glad för ett uppmuntrande ord om du har något till övers....

/Lotta

Jag har tappat......

Jag har tappat mitt ord

min papperslapp.

Jag...barfotabarn i livet...

Så sitter jag åter på min trapp

och funderar över tiden.

Vad var det för ord?

Var det långt eller kort?

Var det väl eller illa skrivet?

Jag tänker efter och funderar kort

och väntar på bättre tider....

parafras av Barfotabarn, Nils Ferlin
(ur diktsamlingen med samma namn) 1933

Ibland känns det så......Jag har tappat mitt ord...finns inget att säja. Känner du dig tom på ord någon gång? Ord finns det gott om, men ibland går det inte riktigt att rada dom efter varandra på ett sätt som känns meningsfullt och läsvärt.

Hektiska dagar har jag bakom mig. Bokmässa i Göteborg. Massor av böcker, massor av folk, massor av intryck och trötta ben och fötter!

En kväll och natt med bästkompisen från studietiden. Vi ses inte så ofta, alltför sällan skulle jag vilja påstå, men det allra bästa med henne är att vi alltid "fortsätter där vi slutade"...det är som om det inte alls gått en massa år utan allt som vi hade då finns fortfarande kvar. Har du sådana vänner? Ibland känner jag, när jag träffar folk från förr, att när man avhandlat det som hänt sedan sist med barn, jobb och hem så tar samtalet slut....

I helgen har vårt hus varit ett allaktivitetshus! En sitter och pluggar flygning, en sitter och syr, en sitter och läser latin, någon lagar mat (läs ...jag *ler*) och ytterligare en klipper gräs, hugger ner träd (läs mannen *fniss*)....däremellan är det någon som behöver överösas med pussar och gull och sånger i knät och att testa att sitta i den gamla barnstolen.... Behöver du tre gissningar om vem det är???? Trodde väl inte det! Härligt, härligt!

Dottern har varit på stuvbitsrunda och kom hem med ett gäng tyger. Här skulle sys kläder och eftersom symaskinerna, golvytor att ligga och klippa på och stora bordsytor till alla tygdelar finns här så passar det bäst att komma hem (att kunna få lite råd från gamla mor hjälper väl till också, kan jag tro)

När jag gick förbi tygspillet som låg på golvet såg jag att det var attans vad mycket spill hon fick här, lilla dottern, så jag plockade fram sax och måttband och av spillet fixade jag en liten klänning. Nu är mor och dotter lika igen!

Kramar till er alla därute!
/Lotta

Vart du än går är du där.....

...så är titeln på en bok av Jon Kabat Zinn (2005). Han, mannen bakom Mindfullness, ni vet.... medveten närvaro i nuet....

Första gången jag läste boken var för väldigt många år sedan. Jag slogs av det enkla och det härliga budskapet. Men hur är det? Är det enkelt?

Vart du än går...är du där
Två dagar i rad har jag bestämt mig för att vara närvarande i varje steg som jag tar på min morgonpromenad. Jag ska vara medveten om min andning och testa ujjayi-andning (en yogaandningsteknik). Så glad i sinnet började promenera och tänkte på hur mina steg var, hur det doftade från skogen, hur brusljudet får bilarna hördes, hur vinden blåste i ansiktet och så....

-Idag får jag inte glömma att fixa det på jobbet. Undrar hur det har gått för D och E med katten? Fick de betala mycket för veterinären?....

...ooops så var jag där...i framtiden och i gårdagen.

Tillbaka i nuet. Tänk på närvaron Lotta! andas in-andas ut. Ett steg i taget, känn hur varje steg känns mot underlaget......

-Idag ska jag läsa en massa bloggar. Se vad träden tappar blad. Det blir halt på vägarna....*fniss* nu kommer barnen att säja till mig:
- Det är halt på vägarna när träden fäller löv. Vi VET mamma, det har du sagt till oss VARJE höst sedan vi var små. Vi VET, mamma!!!!!!

....så var det dags igen. Tankar är på annat håll. Planer läggs upp för dagen som komma skall, minnen från det förflutna dyker upp och medvetenheten om nuet förpassas iväg någon annanstans.

Så hur är det för dig? Dessa goda ord och goda föresatser.
Carpe Diem, Lev i nuet, Livet är faktiskt alla dessa dagar som kommer och går.....
Klarar du av att vara medvetet närvarande en längre stund? Jag har svårt för det. Men jag tränar på det...för jag tror att jag får lättare att tackla svårigheter om jag inser att mitt liv sker just nu!!!! Inte då och inte sen.......

Planerar jag för framtiden? Så klart..... men vi vet aldrig vad livet för med sig. För en stund sen läste om jag en bloggkompis som på en kort sekund drabbades av akut sjukdom i familjen. Vad, visste hon inte när jag läste hennes kommentar...men hennes liv blev annorlunda. Tänker på Dig, ska du veta....och jag tror att du vem du är.

Kramar till er alla därute.
Igår är förbi, idag är här och nu, imorgon vet du inget om!
/Lotta
ps. Jag hann fläta mig en spånkorg igårkväll iaf. Behöver röja lite i garnförrådet och få lite ordning på torpet. ds

Naturens rikedom och gåvor

Tänk igår, när dottern kom hem till oss med sin lilla familj hade hon med sig en present. Hennes gulliga svärmor hade varit på höstmarknad och köpt dessa söta burkar marmelad åt mig. Blir riktigt fint på fatet, tillsammans med min egna marmelad! Och gott!!!!!!!

Jag har varit på skattjakt i naturen...tänk så mycket som finns alldeles utanför knuten på mitt hus, en barfotarunda i skogen och så........

"....inled oss icke i frestelse".... men det finns en fresterska på bloggen Fyra årstider-mitt liv på landet (kram till dig Lotta) Hon bakar muffins och bröd så det står härliga till och hon visar på smarriga bilder. Och vad händer? Helt plötsligt upptäcker jag mig själv, jag som inte äter söta bakverk normalt sett, med ägg och socker och mjöl och visp i högsta hugg! Jag får i alla fall användning för mammas mysiga gamla muffinsformarna!!! *fniss* De är ganska coola tycker jag!
Pelargoner i knopp! Härligt!

ja, ja, det är ett nypon med också.....jag vet