Hjärtat mitt.....

Låt hjärtat va med

glöm för all del inte det
en gammal slagdänga från för-länge-sen

Eftersom jag har vunnit inte mindre än två hjärtan i utlottningar
.....ett fint hjärta från Lydia

...och ett från Lenemora, ända borta i grannlandet Norge

....så har jag funderat lite det där med hjärtat.

I juletider bakar vi pepparkakshjärtan, vi pyntar våra paket med hjärtan och hjärtat har en central plats på julen, tycker jag.

Hjärtat det organ som så snällt pumpar vårt blod dag och natt, natt och dag oförtrutet utan att vi behöver anstränga oss.

Hjärtat som bankar och slår då vi blir kära och hamnar i ett förändrat medvetandetillstånd då sömn och hunger inte är viktigt......

Hjärtat som ökar i hastighet då vi blir rädda och adrenalinet rusar runt för att förbereda oss på en extra kraftinsats av den händelse vi måste fly......

Hjärtat som enligt indisk filosofi är centrum för den altruistiska kärleken, längtan efter att göra gott för andra utan att vänta något tillbaka. Känsla av högtidlighet och enhet med naturen. Hjärtat som också har kontakt med självet, själen och den inre visdomen.

Låt hjärtat va med

glöm för all del inte det

Hjärtat finns med hos er mina goa bloggvänner, som så snällt delar med sig av era recept. Tack Annika för receptet till ditt goa lingonbröd, som när jag äntligen fick ändan ur, blev två brödbak bara ett par dagar isär.
Tack EvaMari för receptet på fruktstänger (inga bilder tyvärr) och tack Merja för ditt goa glöggrecept!.

Mitt hjärta bankar för min hemtrakt.


...men mest av allt för det allra käraste jag har...mina goa barn......
...och så Han som funnits vid min sida i goda stunder och inte lika goda stunder. Han som alltid hejar på mig, han som, när jag stod bredvid honom på Kåren i Karlstad, den där novemberdagen för över 30 år sedan och tittade upp på och kände:

-men hallå...är det här du är!!!!!! dig som jag ska dela vått och torrt med.

Jag älskar dig Bertil, och TACK för att du tar hand om mitt hjärta!

Julekramar som kommer från hjärtat till er alla där ute.
/Lotta

ps. Mina extrabarn är också lika viktiga för mig, det vet ni väl H och E? ds

Indiansk visdom av toltekisk tradition

I en bok jag nyligen läst blev jag påmind om en annan bok som jag läste för många år sedan av Don Miguel Ruiz. Den handlade om fyra förhållningssätt till livet.

Då när jag läste boken tyckte jag att de var så bra och så sanna. Nu när jag blev påmind så vet jag att inte tycker annorlunda idag.

1.

Tala sanning

Allt du säjer ska vara sant och det som du säjer ska komma från hjärtat.

Själv lägger jag till att ordspråket

Tala är silver men tiga är guld

kan ha sitt berättigande just här. Man måste inte alltid säja högt allt som man tycker är sant.

Det finns ingen ångraknapp på ett ord som lämnat din mun.

2.

Ta inget personligt

minns att

alla bara tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig. *fniss, fniss*

Ingen människa orkar ägna all sin tid och kraft åt att göra livet surt för dig.

3.

Gör ditt bästa

i alla situationer.

Om du inte når ända fram så vet du ändå med dig att du gjort ditt bästa och eftersom vi alla är människor och inte fullkomliga så lyckas vi inte alltid till 100%.

Tro också att andra försöker att göra sitt bästa.....

4.

Ta inget för givet

Även om du följer de tre andra reglerna så kommer du att drabbas av sorger och svårigheter. Det är också något som ingår i detta att vara människa, så var tacksam för det goda du har och befinner du dig i svårighet just nu, så minns att allt förändras hela tiden och att ljusa stunder väntar på dig.

En bild från min trädgård. Utanför fönstret i musikrummet står detta rådjur. Jag är verkligen kluven. Den ena Lotta tycker att den är söt och att det är häftigt att den står 2 m från mig, den andra Lotta tycker att det är förskräckligt att ha den så inpå alla mina odlingar, som blir mat till djuret och hindrar mig från att njuta av det som jag stoppat ner i jorden. Magnolian, den vackra, som vi planterade i våras....har redan hunnit bli rådjursföda. Nu behöver vi i alla fall inte fundera på om vi ska lyckas klara av att få magnolian att överleva!!!!!!

Midvintersolståndet. I många kulturer är det en tid för eftertanke.

Glädje och julefrid önskar jag er alla

/Lotta

Jag vann!

Jag vann!

Detta fina hjärta!

Det är Lydia, med bloggen Lydias gröna fingrar som haft utlottning...och jag var den lyckliga!

Jag som brukar säja att jag får nöja mig med tur i kärlek, men nu har jag verkligen haft tur på annat sätt också!

Tusen TACK och många julkramar till dig, goa Lydia.....som lever sina drömmar med sin fina butik Trädgårdsdrömmar. En av mina drömmar är att besöka den till sommaren.

Jag tar det lugnt just nu i mitt ide. Bakade bara fyra limpor, 20 frallor och gjorde två pajer efter jobbet kl. 19 igår! *fniss* Njöt dock av den taktila känslan i händerna av varm, mjuk deg.

Luciamorgon, halv åtta....jag var ju så klart redan uppe, men råkade få se ett par röda baklyktor ute på gården...en språngmarsch upp till sovrummet, ner under täcket och så sov jag räv...för se, då hör jag:

-Lusse lelle, lusse lelle elva nätter före jul,

lusse lelle, lusse lelle elva nätter för jul.....

...och den mest bedårade lilla lucia kommer med saffransbulle och kaffe till mormor och morfar

Lycka kan vara mycket......

Kramar
/Lotta

....om att komma tillkorta

Jag är lite för stressad, för mitt eget bästa...egentligen....... så därför händer saker som inte borde få hända.....

En jättefin award har jag fått, av Birgitta. Kram och tack för din omtänksamhet!

Jag köpte min kärlek för pengar

för mig fanns ej annan att få

sjung vackert i skorrande strängar

sjung vackert om kärlek ändå

Gustaf Fröding ur Gralstänk 1898

För Fröding handlade det om den fysiska kärleken, eros som han inte lyckades hitta.......

men jag använder dikten ändå som en exemplifiering för mitt lilla filosoferande för dagen....

Ibland funderar jag på om vi i juletid försöker att köpa oss kärlek? Alla dessa häftiga julklappar som måste inhandlas, paketeras och ges bort, alla dessa dyra saker som man måste ge sina barn för att de inte ska känna sig mindre värda än sina kamrater, alla dessa sms-lån som skapar ekonomiskt kaos i många hem för är det jul så är det jul och inte vill jag att mitt barn ska vara annorlunda än alla andra

Jag funderar om man som skild förälder köper sina barns kärlek...just till jul?

Inte vet jag....men jag kan läsa i tidningarna om hur många föräldarar känner sig maktlösa inför denna köphets som pågår just nu.

Inte vet jag...men jag läser om att pantbanken har glanstider just nu......

Jag vet inte om det är så....jag bara funderar........

För mig finns ett glädjebudskap i julen. Ett barn är fött, fröjdas vart sinne.....

Så jag tar ett djupt andetag. Gläds åt det jag har! och fröjdas i mitt sinne

Jag gör det som jag tycker är kul.......stickar inget mer innan jul, annat än för den taktila njutningen av ett garn i mina händer. Jag bakar det jag vill för att få in julens dofter i mitt hem i övrigt tänder jag ljus, sitter och vilar i ljusets sken och låter mig glädjas över att just jag finns till

Julefrid önskar jag er alla
/Lotta

1000 TACK......

...ni är för goa alla ni som tittar in till mig i mitt lilla ide.

Björnen sover.......

....inte.....


Det har varit hausse på mina sjalar så jag har stickat och stickat....har några kvar, så vill du hinner du kanske utöka julklappssäcken med en linsjal *blink*

Gulliga paket har droppat in. Först ut vara Anna-Maria med en cd med musik i adventstid. Skön att stöka till och skön att dricka glögg till.....Kramar till dig goa Anna-Maria som alltid tänker på andra! Jag blev jätteglad.
Sedan kom en tröstvinst från Birgitta. Hon som väver så underbart vackert. Titta vilken fin brödduk som jag vann....jag som nästan aldrig vinner i något lotteri utan alltid får trösta mig med att jag har tur i kärlek...inte fy skam det heller......

Jag vet också att det snart kommer att finnas ett litet brev från goa, goa Zara i min postlåda. Jag väntar med spänning.

Mitt hem är min borg och det är oftast där som idet är beläget!

Kramar från ett dystert Karlstad, regntunga skyar är en passande låt, när det borde vara

-Nej, se det snöar!
/Lotta

Nu gör jag som björnen......

...jag går i ide ett tag.

Läser lite blogg då och då, skriver om andan faller på......

Det har varit på gång ganska länge och någon gång måste man bestämma sig.....

Lev väl alla därute! I alla era underbara projekt, i allt ert julpyntande och annat pysslande.

Jag kommer tillbaka! Lägger inte ner bloggen...men ägnar min tid åt annat ett tag.

Kramelikram
/Lotta

Ännu mera vänlighet och nya vackra kort......

Jag säjer då det......

.... så många snälla människor det finns i vårt land!
Häromdagen frågade jag Annika med bloggen Ditten och Datten om hon möjligen hade några små tygbitar i julfärger. Jag behöver nämligen till ett litet projekt......och mycket finns det hemma hos mig.....garn en masse, vävstol, maskiner av olika slag men tygbitar har jag suttat...man kan ju inte spara på allt, eller hur? Och vad händer? Jo, jag fick ett litet kuvert med fina små tygbitar som ska användas till mitt lilla projekt......

Många kramar till dig Annika som räddar mig!

Sedan tyckte jag att jag behövde minnas ljuva sommartider. Grått är ju visserligen en både snygg och moderna färg *fniss* men ack att jag behöver små ljusa sommarminnen .....Hos Lisa på Lisas torp kan man köpa de mest bedårande kort. Jag har beställt ett par stycken. Tusen TACK Lisa för att du målar så vackert och låter oss ta del av det du gör.

Häromdagen hamnade vi samtal kring vad som är svenskt och vad som är kännetecknande för våra olika landskap....ja, ni vet alla dessa klyschor och karaktärsdrag som vi får dras med. Svenskar är tystlåtna och inåtvända, de gestikulerar inte.....och såsom varande "född iförd gnällbälte" har jag väl många gånger fått kommentarer som att allt är så trääääligt.

I Värmland är man glad, dä ordner sej...å en värmlänning han bara lôver och lôver...å så har vi den snåla smålänningen... för att inte tala om alla nollåttor.....ja ni vet vad jag menar......

Vi spekulerade en stund kring detta och vad det är som gör att sådana här klyschor frodas, kan det vara så att min dialekt låter lite gnällig...och därmed överförs till ett karaktärsdarg. kan det vara så att smålänningen fick slita hårt med alla stenar i marken för att skapa mark som gick att odla i och att han därmed var tvungen att "snåla", kan det vara så att den sjungande värmländskan låter lite mer som att inget är så himla viktigt.....

-Ja, sa jag, det har väl inte alltid varit så himla kul alltid i mitt liv att alltid bli beskylld för att vara gnällig, kan jag säja. Det måste vara roligare då att vara värmlänning!.....

-NEJ! sa en kvinna, med eftertryck! Inte alls! Jag är verkligen inte en person som lôver och lôver och jag tycker inte alls att det order sej.........Hur kul tror ni att det är att vara på andra platser i landet och ha den stämpeln på sig.....dra roliga historier ska ju man ju som värmlänning kunna också.....

Ännu en gång känner jag vikten av att inte sätta stämplar på människor utan låta dom vara som de är....att lyssna på "Vem är du?" och "Vem vill du vara"......låt vara att jag trots det tycker att dialekter är berikande i vårt språk och att jag inte är så utpräglat gnällig längre, man påverkas av omgivningen ......

Kram
/Lotta

Vänliga, varma och generösa bloggvänner......

...tänk, häromdagen hade jag en kommentar i min blogg:

-Jag har en present till dig på min blogg. Det var gulliga Kicki med bloggen Min Skattkammare som så generöst ville ge mig av de fina kort som hon målar.....


Jag blir så fascinerad över all vänlighet som finns i blogglandia....att så många människor ger bort av sina vackra alster, att man ordnar utlottningar och skänker fina presenter som man skapat. Allt detta ger mig en tro att världen är inte alls så ond som den speglas i massmedia och TV.

Visst gör hon vackra kort, Kicki?

I senaste numret av Turisttidningen skriver man om Karlstad som en stad, fylld med loppisar och ett Mecka för alla som gillar att fynda.......

Jag flippar runt i min egen värld av skapande. Att sticka spetsar har jag fått lite dille på. De passar ju faktiskt att ha som dekoration runt paket som man ger bort!

Amigurumier.....ja jag kan inte hjälpa det. Det är skoj! Så nu sitter jag här med en hel drös små prinsessbokmärken. Lämnar några hos en kompis och hoppas att hon kan sälja dem åt mig....*fniss*

Min egen vintagevariant av lavendelpåse, med egentillverkad spets.....

....å så är det stickningen och stickmaskinen som fått ett uppsving igen. Jag var tvungen att testa en sak i lördags. Vad händer om jag stickar ett tyg och sedan klipper ut en väst. Hur kan det bli?.......

Ja, som ni ser så är jag fortfarande i testartagen. Den blev inte riktigt som jag ville......men det gör inget....jag provar mig ju fram för att hitta nya vägar.......och någon på jobbet komplimenterade mig så helt kajko blev den kanske inte ändå......*fniss*

Tack Tina för den gulliga awarden som jag fick av dig. Du tänker alltid på andra du!

Du har så många vackra tankar och är också en av dessa generösa bloggvännerna som jag har. Du passar alldeles säkert på den plats där du nu jobbar. Kram till dig!

Hur är det med dialekter? Gillar du värmländska? Hittade ett litet test på sr.se/varmland. Det finns en länk i högerspalten ifall du vill testa dina kunskaper........

hälsar Lotta som befinner sig i ett moderiktigt landskap, det ikläder sig höstens aktuella färg, grått, grått och åter grått.

En dörr.......

...står på glänt. Det döljer sig något bakom, innanför. Vaddå? Framtiden, den som är så inspirerande, kreativ, sprudlande och som jag är så nyfiken på....... Trots det slitna, trots behov av uppfräschning, så finns det något där.......

Studion har gått varm hemma. En skiva med nyskriven musik är producerad. Barnen sjunger sin pappas nyskrivna sånger och några tonsättningar av Fröding och Ferlin. TV 4 är kontaktad

Noterna till Lovisas sång finns förlagd på Wessmans förlag



Å... så hon...som tänt skapandekraften hos både mormor och morfar. Hon som ger oss daglig glädje bara genom att hon finns.....

....en dörr......

som ska stängas till det som jag lämnar bakom mig...den är också gammal och sliten...precis som jag...men det som finns med mig är det som har bidragit till den som jag är idag....med förtjänster....(och fel och brister)

Kram
/Lotta

Marknad i Ulvsby

Jag som trodde att jag skulle få ta med mig alla grejer hem!!!!!
.....Sålde alla mina sjalar....fort som blixten! Mina tre amigurumibakleser....som jag bara ställde ut...för att fylla ut var det som såldes först av allt på hela marknaden!!!!!! Glad blev jag! Så klart!

Det var en väldigt kul upplevelse......

Gunilla gör jättefina halmsaker. Hon brukar ha sina grejer på Halmens hus i Bengtsfors, Dalsland.

Elsie, gör Värmlands garanterat vackraste och mest välgjorda Dalbyvantar. Vantarna är nålbundna, för er som ev. inte vet vad det är......så syr man vanten först.....med nål! Sedan tovar man den och sen...broderar man! Självklart har Elsie fått utmärkelsen Utmärkt värmländsk slöjd! Det är inget som delas ut till kreti och pleti!
Lars, har också fått utmärkelsen Utmärkt värmländsk slöjd för sina träalster.....vill-ha-vackert!

Märta och hennes syster gillar ull och tovar och grejar!

Själv hade jag ju lite av varje......

Eva-Mari har frågat efter hur mina sjalar ser ut....så här kommer några bilder. Mönstret har ni ju sett på spetsen som jag stickade till vinsten......

Har inte hunnit vara på bloggrunda...denna helg...av förklarliga skäl...men

jag har för avsikt att ställa detta tillrätta snarast.....

Kram
/Lotta

Vägs ände?

Nej, så känns det inte.......

...lite mera som.......

Vilken väg ska jag välja?

Den som går till höger? eller Den som går till vänster?
Den kletiga, klafsiga, leriga vägen?
Stigen som bara några få trampat före mig? Den som leder till......? Ja, vaddå?
Uppförsbacken? Ger träning åt magen....men är ju så jobbig?

Ska jag kanske ge mig ut i väglöst land?

Hitåt? eller Ditåt?
Nej, jag tror allt att jag tar och går min egen väg!
Den som bara är min och som ingen annan visar vägen för!

Nu ger jag mig ut på Huppe-Gupptäcksfärd!
Kramelikram!
/Lotta

ps. Vilken lycka att få gotta sig i spets och gulle-nuttigt! Docksängen är redo för gosedjuren ds

Jag passade på......

....ful får man va, men inte dum....*fniss*

......att lämna vinsten till AnnaMaria in person. Vi jobbar i samma stad, så jag tog en promenixx till hennes jobb för att lämna cd:n som hon vann på min utlottning!

Så spännande att möta tjejen bakom den vänliga, vackert vita, smakfulla bloggen Ett rött monogram. Det var precis så som jag hade förväntat mig. AnnaMaria är lika vänlig som hon ger uttryck för i sin blogg. Tack för fikat och pratstunden AnnaMaria!

Trots att mörkret sänker sig över vårt avlånga land, finns ljuspunkter. Solstrålarna genom bladen gör dom nästan genomskinliga!

Skuggan faller över lövet.
Vänder du på dig, vänder ansiktet mot solen....så ser du inte skuggan!

Gillar den ljusgrå kopian av trädet mot ladugårdsväggen.

Nog finns det mål och mening i vår färd,

men det är vägen, som är mödan värd

Ur I rörelse från Härdarna av Karin Boye

Kramar i allhelgonatid.

Tänd ljus och minns de som trampat här före dig!

Vill du leka "trick-or-treat" ........ spöka och pyssla ljuslykta av pumpor...... gör det.......
Låt annars den här helgen vara en stund för eftertanke och tacksamhet.

/Lotta

ps. Jag kommer inte att vara i Ulvsby själv under helgen, mer än en stund på söndag em. Gunilla har varit på mig i över ett år att jag ska ha med lite prylar på den här marknaden. Ingår inte i deras konsthantverksgrupp, utan är bara väninna med Gunilla! .....men hon är värd ett besök!!!!! ds

Allhelgonamarknad....och så vinnaren förståss....

Först vill jag slå ett slag för Hantverkgruppen Ulvens försäljning av Konsthantverk i Ulvsbygården i Allhelgonahelgen.
Lördag 30 okt och sönd 1 nov kl 10-16


Här finns Gunilla som gör den mest fantastiska halmslöld man kan se.......adventsstjärnor, dansande tomtar och en massa annat.Några få julbockar i halm....förstklassigt hantverk från Dalsland har hon också med sig. De gör hon inte själv.....och Skansen bad tillverkarna att komma dit och sitta och göra julbockar. Här finns Lars som gör så mycket vill-ha-saker i trä, här finns Märta som gör saker i textil och en "luffare" på genomresa, stannar till på vägen söderut och visar sin luffarslöjd, här finns fika och folkmusik....och så har lilla jag några halsdukar i lin och lite annat med......

Konsthantverk

Kaffeservering

Levande musik

Ulvsbygården

väg 63, 10 km norr om Karlstad

lör 31 okt kl. 10-16

sön 1 nov kl. 10-16

Välkommen

Och så ........

turtjejen nr 1....hon brukar vinna på utlottningar så jag blev allt väldigt fnittrig när Excels slumpfunktion visade just detta nummer!

Grattis Anna-Maria! med bloggen Ett rött monogram!

Idag ställer vi tillbaka klockan en timme. Min biologiska klocka gillar bättre när det är "sommar", visst är det konstigt, för man tycker ju inte att det borde påverka en om man sover en timme längre eller kortare...men så är det för mig....jag blir mycket tröttare när klockan är "vinter" Nu vaknar jag inte av mig själv klockan fem längre utan sover glatt vidare....

Höstkram
/Lotta

Till er andra, så finns ju skivan till salu....*ler*

073 98 14 867

bertil@belotta.se

Lyckan kommer i ett paket......från Linde....

Så kom det då....paketet från Eva-Mari, boken med stort B som hunnits läsas och lovordats av flera av mina bloggvänner. Denna bok som Eva-Mari så oerhört generöst delar med sig av! Kram och Tack!
I ljusskenet öppnade jag det vackra paketet, så klart en AD inte kan göra annat än vackra paket! Dedikationen från författarinnan var helt underbart, men den håller jag för mig själv. Och nu finns den här och väntar på mig och mina läsgiriga ögon! En feel-goodbok, om drömmar och trädgård och om kärlek! Gissa om jag lääääängtar att få läsa!!!!!!!!!!

Igår var en riktigt litterär dag. På fm lyssnade jag på mannen som satt Närkeorten Kumla på kartan....ja t.o.m världskartan. Hans böcker finns översatta på en mängd olika språk. Mörka böcker påstod han själv...... Hittills har jag bara läst Kära Agnes, men så klart är jag nyfiken på både Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Piccadilly ligger inte i Kumla. Eva-Mari tipsade om Berättelse om herr Roos...så jag tror att jag har att göra ett tag framöver.

Håkan Nesser berättade om sitt författarskap och han svarade på frågor. Svarade han på frågan om vem som är mördaren i Kim Novak????

Nej, det gjorde han inte, men han lämnade en lite vit, tunn skrift som heter något i stil med Sanningen kom Kim Novak......

Berättelsen har verklighetsbakgrund och Håkan Nesser hade lovat....sa han verkligen mördaren(?????) att inte avslöja något förrän 2008 och nu finns det alltså att ta del av i den lilla vita skriften.

Vilken är hans bästa bok då? Själv kunde han inte säga vilken, men hans fru hade skickat med honom:

-Om någon frågar så säg Skuggorna och regnet. Förstår du varför jag köpte den här boken???? Så just nu finns detta på mitt nattduksbord! Är jag inte lycklig, så säj?

Ikväll bär det iväg till Säffleoperan. Sonen blev inringd för en tid sen och ombedd att göra en dubblering av en roll. Så ikväll ser vi Zorba, med Mikael Samulesson (Fantomen på Operan, ni vet) Lena Dahlman och Åsa Bergh (från Kristina fån Duvemåla).

Minns ni min kronärtsskocka för några veckor sedan? Min alcachofa?

Så här ser den ut idag!

Imorgon är FN-dagen och dragning av CD:n. Jag är jättenyfiken på vilken siffra Excel tänker ge mig på slumpfunktionen......
Kramar i hösten!
/Lotta

En föreläsning......

....som fastnat i mitt minne....
inte vanligt, eller hur? *fniss*

...är en som jag lyssnade på för sisådär 20 år sedan. Temat var hur vi vuxna skulle kunna upptäcka om barn och ungdomar var på väg att hamna i droger och annan styggelse.....ja ni vet!

Det som fastnade hos mig, var när föreläsaren, som var från BRÅ, sa:

-Det allra bästa brottsförebyggande ni kan göra som föräldrar är att äta en gemensam måltid varje dag. För då har man chans att upptäcka när ens barn förändras.

...och så sa han så här:

-Om jag som vuxen kan hindra en endaste person från att hamna i en B-karriär så sparar jag flera livslöner åt samhället, inte månadslöner, inte årslöner utan livslöner!

Vågar jag vara vuxen? Vågar jag ta strid när barn/ungdomar är på glid eller döljer jag mig bakom, jag vill inte lägga mig i?
Bara funderar lite så här på förmiddagen.

Kram
/Lotta

Jag njuter av att kratta löv.....det finns frid i det!

Jag gillar det här....att kratta..... det är en stund för meditation för mig, en stund att filosofera över livet, det känns skönt.

I går hann vi med ett par timmars krattning, mellan alla flyttkartonger, gardinstrykning och pussa-på-sötnosen. Mitt i krattandet stannade jag till och lyfte blicken, upp mot himlen.

Den var blå, vackert ljusblå, de gula björköv som fortfarande finns kvar avtecknade sig så vackert och det var helt vindstilla. Lite knepigt är det att man inte uppfattar det med en gång...om det blåser, så noterar jag det genast!

I sensommaren var på tur till Österlen. På en blogg, tidigare i våras, jag tror att det var Lydias gröna fingrar, blev jag uppmärksammad på Kullabygdens keramik. Eftersom vi åkte i krokarna passade vi på att titta in där. Kvinnan som stod i butiken talade sig varm för pajformen som Peter gör...

-och just idag säljer han ut den stora till superbilligt pris. Den är helt suverän. Man behöver inte smörja den....du kommer att älska den!!!!!!

-Hm, pajformar har jag en massa, favoritkeramiker finns i Fryksta (Kil, Värmland), men kanske ska vi handla här...hon är ju så söt och entusiastisk, fast inte sjutton tror jag på allt hon säjer!!!!! (tänkte jag)

Nu är det så....jag är tvungen att erkänna!

Hon hade rätt!

Jag verkligen äääälskar den här pajformen. Numera är den legio för alla mina pajer! Så det kan bli. Ibland ska man tro på alla superlativer och inte vara misstänksam .....hm, man lär så länge...man har elever, som min farfar sa.

Jag var till tygbutiken och letade häromdagen. Jag behövde lite spets, till ett paket som jag tänker göra. Nu var det så olyckligt att man inte hade någon spets som jag tyckte om.

Hur som helst, medan jag gick därhemma slog det mig:

-hm, de där halsdukarna som jag stickar i tunt lingarn...

-hm, det ser ju nästan ut som spets....

-hm kanske kan jag sticka mig en spets?

Sagt och gjort. Tid mellan tanke och handling brukar inte vara lång för mig. Jag tycker att det blev ganska bra faktiskt!

På väg mellan staden och nya huset hann jag springa in en snabbis på loppis och fynda några prylar. Fotografen speglar sig i gräddsnipan och spetskanten på pressglasfatet är så vackert tycker jag!

Det finns en människa som jag kommit i kontakt med, en tjej som gör vackra saker till trädgården. Kristina Trådspira. Ett hjärta från henne hänger i mitt äppelträd, det som min fantastiske svärfar ympat åt mig

...och när mössen hade ätit upp barken ända nere vid marken och gråten fyllde mina ögon

...då gjorde han ännu en heroisk insats. Han okulerade trädet, under jord! Äppelsorten är min favorit, Grågylling, och är en gammal sort. Vårt Grågylling som står på tomten är en riktig överlevare, men jag befarar att snart, snart faller det omkull ...och då finns ett ungt och friskt träd som kan ta över!Livet...det är alla dessa dagar som kommer och går!
Kram
/Lotta

Vänlighet och omtanke

Häromdagen fick jag en uppmaning på min blogg:

-Titta in hos mig, jag har något åt dig på min blogg!

Det var från goa, goa Zara, med bloggen House of Chandeliers.
Hon hade blivit inspirerad av utmaningen som vandrat runt att man med ett ord skulle beskriva en blogg och dess bloggägare.... nu ville Zara göra likadant, fast med fler ord än ett och själv välja vilka bloggar hon skulle skriva om. Hon hade valt ut mig som en av dem och det hon skrev om mig, var så oerhört gulligt och omtänksamt. Undrar om hon visste vilken sträng hon slog an?

Zara, vita Zara, hon som ääääälskar när det snöar i oktober, *fniss*, hon som kan låta håret frysa fast på ett liggunderlag i minus 30 grader för något som hon tror på och kämpar för!!!!!!! gör om det om du kan????? hon som bygger upp ett nerrasat tak hos en granne för att gården och huset är värt att bevara, 16 lager tapet är borttaget, de avbrutna takbrädorna är ihoplimmade och lagade !!!!!!!!!!!, hon som är konstnärlig och skapar de mest fantastiska prylar av "ingenting", tomma värmeljushållare blir ett konstverk, hon som skriver dikter och som skapar med ord!

Hon, just hon, gav mig dessa rosor och skrev så oerhört gulligt om mig att jag rördes till tårar.

Zara är en tjej som får mig att tro på världen, att det fortfarande finns de som kan hjälpa andra utan att räkna med något tillbaka, att det finns modiga personer som vågar sin hälsa och för den delen också risken att få straff, för något som hon tror på, som väljer bort negativa intryck från tv.ns elände. För att citera henne själv:
-och jag lever fortfarande

Tack för att du finns Zara!
kram
/Lotta

I flytt!

Diset låg tungt över sjön, en morgon....

...tänk att det aldrig är samma vy, trots att man tycker att man är på samma ställe....men så är det

allting är föränderligt och det sker förändringar hela tiden....att tro att allt kan vara som förut är inte möjligt eftersom livet är i ständig rörelse...jag förändras, du förändras och allt runt omkring förändras...konstant

Du ansvarar själv för hur du tacklar detta. Om man försöker hålla fast så får man det jobbigt!

Själv lever jag i kartonger och flyttstädning hela helgen, men nu är det så jättefiffigt att då och då kan jag välja att ta en promenad med den lilla solstrålen istället för att böja mig ner i kartongerna. *Fniss* Tänk så jättebehändigt!

Kram
/Lotta
ps. Ifall någon mot förmodan tror att det är jag som flyttar från mitt paradis....nej, det är inte aktuellt....det är dottern som äntligen kommer till en plats där hon kan gräva med händerna i barndomens mylla, hon är förankrad upp till knävecken i jorden och har därför varit en bragdtjej som bott i stan så länge. Nu äntligen är det hennes tur.....ds

Om att skratta.....

Handen på hjärtat.
Skrattar du varje dag?
Det där förlösande skrattet, du vet, det som löser upp alla spänningar, det som frigör endorfiner, det som gör att dina steg blir lättare......
Bra om du svarar ja på det, för i så fall ska du vara lycklig, du tillhör en liten skara.

Läste för en tid sedan en undersökning som sa att
svensken skrattar inte lika mycket nu som för 30 år sedan
Har glömt var jag läste det och kan därför inte påstå att det är en tillförlitlig och säker källa, men jag har mina egna ögon och mina egna upplevelser som referenskälla också och jag känner att det finns sanning i det.

Tidigare i mitt liv var jag involverad i ett utbytesprojekt med människor från en kåkstad i Sydafrika. Själv hade jag aldrig möjlighet att resa dit, men vittnesuppgifter därifrån visade entydigt att välkomstkommittén bestod av en stor skara människor, stora som små.....som mötte de vita med sång, stoooooora bländvita leeenden och dans. Genom gatan i byn leddes svenskarna av dansande, skrattande, sjungade människor. Skrattet och glädjen var ett genomgående tema under hela deras vistelse.

Vad hade de att vara så glada åt? Ja, vårt utbytesprojekt handlade inte om gåvor i form av prylar, utan det handlade om att ge och ta kunskap om varandras kulturer och sätt att leva. Ändå.... i alla dessa människors ögon fanns att läsa glädje, kropparna uttryckte sin glädje i dans och sång, där hela människan var deltagare, både kropp och själ......

Borde inte vi, som lever i den bästa av världar (?) där ingen behöver gå vare sig hungrig eller frusen, där alla har rätt att få sjukvård och utbildning sprudla av skratt och lycka? Kan nog tycka det...men gör vi det?

Nope, ta en titt på dig själv *fniss* och på alla du möter hur mycket glädje kan utläsas i dina/deras ögon...och tänk hur skulle det se ut?????? En vilt gapskrattande människa som vandrar omkring på gatorna. Då kommer nog pling-plingbilen och hämtar dig för antingen är du helt galen eller så är du stupfull....

Livet är ju gravallvarligt, eller??????

Kramar till er alla.
Ett gott skratt förlänger livet, så jag utmanar er alla som läser detta att se till att du får ett gott skratt idag. Om jag hade varit en klok människa hade jag försökt hitta på en rolig historia....för att hjälpa dig på traven....men nu är jag ju inte så vis.....så du får leta roligheter på egen hand!
Skratt smittar också....tänk på det....och då hjälper du ju din medmänniska att också förlänga sitt liv!
/Lotta

I'm alive

Oj oj oj......
Nu finns ingen tid över någonstans på dygnets timmar...måste sova på natten*fniss* Känner mig helt hopplöst efter i läsning och i att skriva....men det kommer bättre tider. Tänker på er mina bloggvänner, varje dag! Tur att ni finns och berikar mitt liv....fast just nu tar IRL-livet över till 150%.
Kram och på återhörande!
/Lotta

Triss i tjejer...i.... samma gamla klänning

Idag visar jag triss....

....triss i tjejer!

En ung dam på promenad. Klänningen som hon bär är stickad av hennes mammas farmor (!!!) och bilden är tagen på 50-talet. Tyvärr syns inte så mycket av själva klänningen för min lilla mamma ville nog skydda den blå stickade klänningen från spill.....

Ännu en ung dam. Här är det 70-tal......den unga damen har egentligen växt ur klänningen, men hennes mamma fick lite panik när hon insåg att det var på jästen med bilder. Glad var hon då och lika glad är hon nu...hon som är mamma åt......

..... den tredje damen. Den här bilden är tagen idag. Vad säjer man? Noll-nio-tal? Någon som är klok och kan upplysa mig. Tacksam för svar! På mormors golv ligger hon, solstrålen, som snart hunnit bli fem månader. Det sprattlar i benen och nog vill lilla damen snart iväg....framåt!

Triss i bilder sa jag. Men jag kan inte låta bli att låta den lilla gulliga få ett par extra, egna bilder!

Nä, nu måste jag göra nytta!

Kram till er alla!
/Lotta

En morgonvandring!
Folk på väg till jobbet! Ni kanske tror att jag bara bor i tystnaden på landet, men se det gör jag inte *ler* Dessa väsnas dock inte lika mycket som de tunga godstågen mitt-i-natten!
Vi möts igen?

Disigt, höstligt!

Urskogen finns runt knuten, nästan i alla fall......efter ca tio minuters promenad så......

Vattnet i pölarna var fruset.

Här porlar vatten friskt i bäcken! Tyvärr kan ni inte höra forsens ljud. Synd om er för ljudet är härligt!

I ett av grannhusen finns dessa hästar......Många grannar har hästar. Se så vackert ladugården är pyntad. Tycker iofs att hästar är väääääldigt stora djur...men kan inte låta bli att tycka att det ser rogivande ut när de går och mumsar så förnumstigt.

Så var det då utmaningen. Birgitta på Utsikt från Vävstugan har utmanat mig att beskriva hennes blogg med ett ord. Inte alls lätt. Vill ju att ordet ska vara träffsäkert, rart som bloggägarinnan, vackert som allt hon väver, så.....

HANDASKICKLIG

får bli ordet jag väljer för dig Birgitta!

Kramar
/Lotta

Alcachofa.....och höstigt

I vår familj har vi våra små egenheter och en av dom är att kalla saker för annat än de heter.....detta är en alcachofa.....ja, nu heter det visserligen så på ett annat språk, spanska, men vi har fått för oss att det kan gott få följa med till vårt lite kallare land...alltså....

köpte jag två alcachofor som veckans blomma. Min kompis i Göteborg hade en på sitt soffbord och hon sa att låter man den ligga så där så kommer den att slå ut...och inuti döljer sig....ja, det vet ni väl redan....en helt underbar lila blomma..... Så jag väntar och hoppas och minns dessa alcachofaodlingar i Spanien. Om hon har rätt, så kommer ni att få se bild på det också.
Någon barfotarepa blev det inte denna helg, utan iklädd skor och strumpor tog jag med mig lite mossa hem från skogen, vitmossa, björnmossa, kammossa och andra mossarter som jag inte ids att artbestämma och gjorde ett mosshjärta som ligger på det lilla bordet vid husknuten. Blåbärsris, lönnlöv och mossa band jag ihop och duttade ner i en av sommarens betongalster....

Mossbollar, på skaft. Nertill döljer sig ännu creme fraicheburkar med betong som inte brunnit klart. Tanken är att det ska ut på trappan så småningom.

På trappan har lyktorna kommit ut. Pelargonerna står kvar och om jag inte skyndar mig, så bestämmer väl naturen själv att det inte är någon idé för mig att ens försöka få dem att övervintra.

Betongfat i form av rabarberblad har jag ett antal.....efter sommarens utsvävningar i betongglädje så finns resterna kvar. Betongbladen finns utspridda både här och där i trädgården. Så jag tyckte att ett av dom kunde användas till lite fallfrukt.

Lönnlöv, dessa löv fascinerar mig lika mycket varje höst! Att detta löv kan innehålla såååå många färger och bara vara så vackra. Jag njuter!

Här brukar jag ofta stanna till på min morgonpromenad.

Här är ett bra ställe att andas och att vila ögonen. Just idag kunde man se träden och molnen spegla sig i sjön, rågen var skördad och stubbåkern lyser, så där höstigt som den brukar. Luften är frisk och lätt att andas, nu några timmar senare öser regnet ner utanför fönstret, mannen sitter i rummet bredvid och spelar på ett par nya låtar och jag tänker:

-Vad skönt jag har som kan sitta här och filosofera och njuta av skön musik och höra regnet smattra på rutan. Herr Röd, som är på kollo hos oss, sitter på stolen bredvid och spinner. Lyxliv är det liv jag lever!

..och i soluppgången färgades himlen rosa......

Nu ska vi ta en sväng till svärmor. Där bjuds hembakt.....inte fel det heller!

Kramar till alla er därute i höstrusket! ...men med tända ljus så skingras mörkret....
/Lotta

Utlottning

Så här står det på en cd-skiva som jag fått. Skivan är en gåva från min man.

-Jag behöver musik att slappna av till och ingenting finns som passar mig. Du får skriva musiken åt mig.
Orden är min hustrus.

Ibland behöver vi stilla oss, bruset i vardagen kan göra oss döva för den inre rösten som vill ge oss ro och vila.
Stanna upp. Lyft blicken. Har du sett himlen idag? Vilken färg har träden just nu? Känner du årstidens lukt? Är du överens med ditt hjärta?

Många ensamma timmar i den sena natten använde jag för att göra den här skivan. Nu är den färdig, till min hustru Lotta och till Dig som vill lyssna på och dela min önskan om en liten stilla oas mitt i vardagens slammer och brus.


För att ta hand om hösten ordnar jag en liten utlottning av skivan.

Den innehåller 10 musikstycken och på iläggsetiketten finns texter till musiken, (som jag skrivit)

Den 24 oktober firar vi FN-dagen och det tycker jag känns som en bra dragningsdag.

Du gör vi alltid brukar göra. Vill du ha en lott skriver du en kommentar hos mig. Vill du ha två lotter länkar du till min blogg.

Kramar
/Lotta
PS skivan finns även att köpa direkt från förlaget, Andersson Musik, 073 98 14 867 DS

Ett ord

Jag fick en utmaning av Helena med bloggen Mysigt hemma. Den går ut på att beskriva utmanarens blogg med ett ord.....och jag som har tappat alla mina *fniss*

Jag har funderat och funderat. Det finns många ord som skulle passa in på hennes blogg, mysig, precis som rubriken säger, vacker för hennes vackra bilder, gullig för att hon känns så gullig, men jag bestämde mig till sist för:

KÄRLEKSFULL

Hela Helenas bloggs genomsyras av kärlek, kärlek till lilla L som hon verkligen älskar, mannen med stor M, glömmer aldrig det kärleksfulla inlägget i samband med deras tvååriga bröllopsdag och den första kommentaren som skrevs på det inlägget, av hennes man...så fantastiskt kärleksfullt skrivet, hur hon så kärleksfullt visar och berättar om allt hon skapar på i pysselväg och i hemmet. Så kärleksfull, Helena, är ordet jag sätter på din blogg!

Kram till dig! och kramar till alla gulliga människor där ute.

Just nu ligger jag lite lågt, men blir glad för ett uppmuntrande ord om du har något till övers....

/Lotta

Jag har tappat......

Jag har tappat mitt ord

min papperslapp.

Jag...barfotabarn i livet...

Så sitter jag åter på min trapp

och funderar över tiden.

Vad var det för ord?

Var det långt eller kort?

Var det väl eller illa skrivet?

Jag tänker efter och funderar kort

och väntar på bättre tider....

parafras av Barfotabarn, Nils Ferlin
(ur diktsamlingen med samma namn) 1933

Ibland känns det så......Jag har tappat mitt ord...finns inget att säja. Känner du dig tom på ord någon gång? Ord finns det gott om, men ibland går det inte riktigt att rada dom efter varandra på ett sätt som känns meningsfullt och läsvärt.

Hektiska dagar har jag bakom mig. Bokmässa i Göteborg. Massor av böcker, massor av folk, massor av intryck och trötta ben och fötter!

En kväll och natt med bästkompisen från studietiden. Vi ses inte så ofta, alltför sällan skulle jag vilja påstå, men det allra bästa med henne är att vi alltid "fortsätter där vi slutade"...det är som om det inte alls gått en massa år utan allt som vi hade då finns fortfarande kvar. Har du sådana vänner? Ibland känner jag, när jag träffar folk från förr, att när man avhandlat det som hänt sedan sist med barn, jobb och hem så tar samtalet slut....

I helgen har vårt hus varit ett allaktivitetshus! En sitter och pluggar flygning, en sitter och syr, en sitter och läser latin, någon lagar mat (läs ...jag *ler*) och ytterligare en klipper gräs, hugger ner träd (läs mannen *fniss*)....däremellan är det någon som behöver överösas med pussar och gull och sånger i knät och att testa att sitta i den gamla barnstolen.... Behöver du tre gissningar om vem det är???? Trodde väl inte det! Härligt, härligt!

Dottern har varit på stuvbitsrunda och kom hem med ett gäng tyger. Här skulle sys kläder och eftersom symaskinerna, golvytor att ligga och klippa på och stora bordsytor till alla tygdelar finns här så passar det bäst att komma hem (att kunna få lite råd från gamla mor hjälper väl till också, kan jag tro)

När jag gick förbi tygspillet som låg på golvet såg jag att det var attans vad mycket spill hon fick här, lilla dottern, så jag plockade fram sax och måttband och av spillet fixade jag en liten klänning. Nu är mor och dotter lika igen!

Kramar till er alla därute!
/Lotta

Vart du än går är du där.....

...så är titeln på en bok av Jon Kabat Zinn (2005). Han, mannen bakom Mindfullness, ni vet.... medveten närvaro i nuet....

Första gången jag läste boken var för väldigt många år sedan. Jag slogs av det enkla och det härliga budskapet. Men hur är det? Är det enkelt?

Vart du än går...är du där
Två dagar i rad har jag bestämt mig för att vara närvarande i varje steg som jag tar på min morgonpromenad. Jag ska vara medveten om min andning och testa ujjayi-andning (en yogaandningsteknik). Så glad i sinnet började promenera och tänkte på hur mina steg var, hur det doftade från skogen, hur brusljudet får bilarna hördes, hur vinden blåste i ansiktet och så....

-Idag får jag inte glömma att fixa det på jobbet. Undrar hur det har gått för D och E med katten? Fick de betala mycket för veterinären?....

...ooops så var jag där...i framtiden och i gårdagen.

Tillbaka i nuet. Tänk på närvaron Lotta! andas in-andas ut. Ett steg i taget, känn hur varje steg känns mot underlaget......

-Idag ska jag läsa en massa bloggar. Se vad träden tappar blad. Det blir halt på vägarna....*fniss* nu kommer barnen att säja till mig:
- Det är halt på vägarna när träden fäller löv. Vi VET mamma, det har du sagt till oss VARJE höst sedan vi var små. Vi VET, mamma!!!!!!

....så var det dags igen. Tankar är på annat håll. Planer läggs upp för dagen som komma skall, minnen från det förflutna dyker upp och medvetenheten om nuet förpassas iväg någon annanstans.

Så hur är det för dig? Dessa goda ord och goda föresatser.
Carpe Diem, Lev i nuet, Livet är faktiskt alla dessa dagar som kommer och går.....
Klarar du av att vara medvetet närvarande en längre stund? Jag har svårt för det. Men jag tränar på det...för jag tror att jag får lättare att tackla svårigheter om jag inser att mitt liv sker just nu!!!! Inte då och inte sen.......

Planerar jag för framtiden? Så klart..... men vi vet aldrig vad livet för med sig. För en stund sen läste om jag en bloggkompis som på en kort sekund drabbades av akut sjukdom i familjen. Vad, visste hon inte när jag läste hennes kommentar...men hennes liv blev annorlunda. Tänker på Dig, ska du veta....och jag tror att du vem du är.

Kramar till er alla därute.
Igår är förbi, idag är här och nu, imorgon vet du inget om!
/Lotta
ps. Jag hann fläta mig en spånkorg igårkväll iaf. Behöver röja lite i garnförrådet och få lite ordning på torpet. ds

Naturens rikedom och gåvor

Tänk igår, när dottern kom hem till oss med sin lilla familj hade hon med sig en present. Hennes gulliga svärmor hade varit på höstmarknad och köpt dessa söta burkar marmelad åt mig. Blir riktigt fint på fatet, tillsammans med min egna marmelad! Och gott!!!!!!!

Jag har varit på skattjakt i naturen...tänk så mycket som finns alldeles utanför knuten på mitt hus, en barfotarunda i skogen och så........

"....inled oss icke i frestelse".... men det finns en fresterska på bloggen Fyra årstider-mitt liv på landet (kram till dig Lotta) Hon bakar muffins och bröd så det står härliga till och hon visar på smarriga bilder. Och vad händer? Helt plötsligt upptäcker jag mig själv, jag som inte äter söta bakverk normalt sett, med ägg och socker och mjöl och visp i högsta hugg! Jag får i alla fall användning för mammas mysiga gamla muffinsformarna!!! *fniss* De är ganska coola tycker jag!
Pelargoner i knopp! Härligt!

ja, ja, det är ett nypon med också.....jag vet

När man är.....

....frisk önskar man sig många saker....
när man är sjuk endast en.

Har läst några bloggar där blogginnorna känt att det varit dags att lägga ner bloggen. Sjukdom i familjen. När man drabbas av sjukdom får man ett helt nytt perspektiv både på tillvaron och på livet. Helt plötsligt blir saker som tidigare varit högprioriterade förminskade i vikt....allt fokus läggs på att bli frisk.

Jag läste också hos en tjej att hennes liv återvände. Hon bokstavligen fick livet som gåva. En annan människa, som inte längre kunde använda sin njure själv, donerade den till kvinnan. Helt plötsligt kunde hon börja leva.....ett nytt liv..... I en sådan situation får livet ett ännu större värde, kan jag tänka mig.

Efter att ha läst dessa bloggar känner jag mig oerhört priviligierad.
Jag är frisk, per definition, brukar jag skoja. Sjukskriven har jag inte behövt vara många dagar i mitt liv, när barnen var små var det VAB som gjorde att jag stannade hemma. Jag försöker att vårda det friska så mår det bra (citat Sanna Ehdin) Tack snälla min kropp som så gulligt håller mig frisk, tack för att jag inte behöver oroa mig för sjukdom, mina önskningar om det ena och andra har inte så himla stor betydelse...egentligen.

Tänker på alla er därute, som kämpar med sjukdom, som vakar hos era nära och kära, som oroar er för dagen som komma skall. Det är inte alla förunnade att få vara friska.

Kramar
/Lotta

Har du sett herr Kantarell.....

Har du sett herr Kantarell,

bor i Enebacken?

Han kom dit i förrgår kväll

med sin hatt på nacken.

Den är gul och den är grann,

passar just en sådan man,

passar åt herr Kantarell

bort i Enebacken.

Har du sett fru Kantarell

i den gula kjolen?

Hon är rund och glad och snäll,

skiner rätt som solen.

Jämt hon har ett rysligt fläng,

tidigt uppe, sent i säng.

Alltid glad fru kantarell

i den gula kjolen.

Jeanna Oterdahl (1879-1965) ingick i Blommornas bok (1905)

Jag trodde inte mina ögon!

I lördags var vi bjudna till dotterns svärföräldrar. Vi skulle ut i skogen och plocka kantareller...och aldrig någonsin, ens i min vildaste fantasi, trodde jag att jag skulle få se och plocka såååå många kantareller!

Lyckan är fullständig!

Tusen, tusen TACK!
Det finns änglar på jorden och två av dom är mor och far till vår gulliga svärson!

Kramar från en som kommer att använda resten av veckan till att läsa ikapp.....hos er alla där ute. Det har vatt liksom lite môcke nu ett tag!
/Lotta

Mina tio avslöjanden

Fick en utmaning av Birgitta med bloggen Utsikt från Vävstugan.

Jag ska avslöja tio saker om mig...som ni inte visste...hm, hm!

Kan vara knivigt! Vad ska jag berätta? Vad kan vara kul att få reda på?......

1.

Född iförd gnällbälte
kanske redan känt?

2.

Fick lappsjuka efter en termin i Umeå

3.

Har sytt bröllopskläderna till min man, mig och vår dotter

4.

Äter mest vegetarisk kost
helst krav- eller egenodlad

5.

Är kattmänniska
har ingen egen, men är gärna barnvakt åt fröken Svart och herr Röd

6.

Prylar?
Ja, du får ingenting ta med dig dit du går.....så
de är av underordnad betydelse,
därmed inte sagt att prylar är betydelselösa, tvärtom, men jag jagar inga...

7.

Drömmer om ett tandemhopp i fallskärm
men vet inte om jag vågar....

8.

Tittar aldrig på TV
någon hyrfilm kan det bli.....någon gång

9.

Har 5 akademiska poäng i Lunarstorm
en svensk, tidig variant av Facebook

10.

Värdesätter: ärlighet och äkthet
Avskyr: hyckleri och falskhet
mina barn tycker ibland att jag är alltför ärlig!!!

Handsken är kastad och du som läser detta är väldigt välkommen att ta upp den och avslöja tio saker om dig själv på din blogg!

Må så gott i höstvärmen...eller är det kanske en något försenad sommarvärme. Jag ska i alla fall hinna ut en stund idag, eftersom jag kan komma från jobbet något tidigare än vanligt idag.

Kram
/Lotta

Hemma är bäst.....

I den glassiga tidningen som kom från Italien fanns detta hus till salu......jag flippade ut en stund och suktade lite
...här skulle jag kunna tänka mig att bo. Tänk att få sitta och äta en middag i pergolans skugga.....

....eller så här

....som våra morgnar under de två februariveckor vi tillbringade i Mexiko såg ut....

... titta upp mot kokosnötterna när jag ligger i solstolen
...stranden med vit sand som aldrig blir varm

.....inte så trångt.....
..... en kall öl i värmen
...eller att paddla i en cenote om andan faller på
...eller ha denna utsikt på en strand på Samos
...åka vespa i lugn och ro
...och en smarrig cappucino......
Ja, så skulle man allt leva. Tänkte jag!

Men bara för ett kort ögonblick, för min inre röst, höjde volymern lite och påminde mig:

Hemma är där ditt hjärta bor och detta är hemma för mig....

trots att ogräset vuxit över alla bräddar
trots att det behöver målas både här och där
trots att det behöver rustas på både en och två ställen

För det är här som jag upplevt 32 lyckliga år.

För det är här som barnen vuxit upp.

För det är här som jag lagt min själ och mitt hjärta i det som omger mig

.......med förtjänster och med brister är det just här som jag vill bo nu och för alltid!