Nyårskramar till alla goa vänner....och sanningens minut!

God fortsättning på det nya året!
Inte kunde jag väl ana att jag har såååååå många goa, goa vänner därute i cyberspace, som lämnar så rara och gulliga kommentarer hos mig...fast jag själv inte hörs av.
Ni är alla guld värda och ni berör mitt hjärta ALLIHOP! Kram, kram till er!

Av Lillans tuva fick jag utmaningen att visa hur jag förvarar mitt kaffe! och mitt te!
Här är burken som innehåller mitt kaffe. Gammal och använd och lite stukad är den.
Kaffe dricker jag flera gånger varje dag, ibland startar jag dagen med en kopp svart, svart som synden-kaffe, men lika ofta blir det en kopp te.

...och vilket kaffe ryms i burken? är Lotta en riktig värmlänning och har Löfberg, så klart i burken, eller har hon något annat? Jag har en liten omröstning till höger. Berättar svaret i nästa inlägg! *ler*

Strax inna jul var jag ute i uthuset och letade efter en grej, då fann jag denna fina gamla kvarn. Arvegods efter min mamma.....Den kom in i huset, inte skulle väl den stå där ute i kylan och samla damm. Funderar på att köpa kaffe som jag kan mala sjäv!

Av sonen och hans gulliga fästmö fick jag denna underbara burk med tepåsar. Hälsosamma örter!

Det te som jag oftast dricker är antingen rött eller grönt. Vad säjs om den här förvaringen? Skärpning, eller hur? Eftersom jag åker till London nästa vecka och eftersom jag blivit lite påmind om min slarvighet, ska jag se om tid finns till att hitta någon vacker, tom(!!) burk att förvara mitt te i!

Svart te dricker vi nästan inte alls.....men från Hedenhös har vi kvar burken där vårt svarta te förvarades......och förvaras!!!!! Kanske ska man slänga gammalt te???? Hm, hm!

En gång i tiden köpte vi karameller i burken....någon som minns?

Har hunnit en loppistur! Lite nytt som finns på toa nu! Doftar gör inte lavendeln så mycket. Jag funderar på om jag har en sort som inte är så doftande. Tips från mina vänner blomsterkunnarna mottas gärna!!!!!

Kallt har vi och vackert är det! Vårt ena lärkträd har en ansenlig höjd! Jag funderar ofta på hur gammalt det är och om det kunde berätta om de som bott här före oss...vad skulle det säja?

Från sovrumsfönstret ser jag detta.

Jag latar mig inte i mitt ide...och jag har inte deppat ihop heller...men nu kommer jag nog snart tillbaka.

Vad ska Lotta göra i London? Ska på pedagogisk datamässa! BETT...en helt underbar mässa.....och det är den som gör att jag inte vet om jag hinner se något annat av London än den.....

Har med mig en minikamera. Får se om det blir några bilder!

Vi hörs igen!
Massor av goa kramar till er allihop! Om ni bara visste vilka goda gärningar ni gjort som skickat mig hälsningar både till jul och till nyår!
/Lotta

PS!

Ska väl kanske skicka den här utmaningen vidare!

Så jag tänkte som så här. En vän, som bor långt upp i norra Sverige, får gärna berätta hur/om/vad hon gör med sitt kaffe! Zara, du gulliga, trogna, omtänksamma och helt fantastiskt duktig-med-händerna-tjej. Vill du? Du behöver inte...men jag är nyfiken på om det är sant att man har salt i kaffet där uppe?

Till södra Sverige och en tjej med trädgårdsdrömmar. Lydia? Har du lust? Du behöver inte alls.....men jag är nyfiken på om du har skånsk rostning på ditt kaffe. Ifall du dricker något! ...men svenskt skolväsen är ju uppbyggt på kaffe, så det gör du nog.

och så till mitt eget landskap. Hur är det Birgitta? dricker du kaffet från Karlstad i din vävstuga, eller hur gör du? Du behöver inte svara på detta ifall du inte vill.....

Hjärtat mitt.....

Låt hjärtat va med

glöm för all del inte det
en gammal slagdänga från för-länge-sen

Eftersom jag har vunnit inte mindre än två hjärtan i utlottningar
.....ett fint hjärta från Lydia

...och ett från Lenemora, ända borta i grannlandet Norge

....så har jag funderat lite det där med hjärtat.

I juletider bakar vi pepparkakshjärtan, vi pyntar våra paket med hjärtan och hjärtat har en central plats på julen, tycker jag.

Hjärtat det organ som så snällt pumpar vårt blod dag och natt, natt och dag oförtrutet utan att vi behöver anstränga oss.

Hjärtat som bankar och slår då vi blir kära och hamnar i ett förändrat medvetandetillstånd då sömn och hunger inte är viktigt......

Hjärtat som ökar i hastighet då vi blir rädda och adrenalinet rusar runt för att förbereda oss på en extra kraftinsats av den händelse vi måste fly......

Hjärtat som enligt indisk filosofi är centrum för den altruistiska kärleken, längtan efter att göra gott för andra utan att vänta något tillbaka. Känsla av högtidlighet och enhet med naturen. Hjärtat som också har kontakt med självet, själen och den inre visdomen.

Låt hjärtat va med

glöm för all del inte det

Hjärtat finns med hos er mina goa bloggvänner, som så snällt delar med sig av era recept. Tack Annika för receptet till ditt goa lingonbröd, som när jag äntligen fick ändan ur, blev två brödbak bara ett par dagar isär.
Tack EvaMari för receptet på fruktstänger (inga bilder tyvärr) och tack Merja för ditt goa glöggrecept!.

Mitt hjärta bankar för min hemtrakt.


...men mest av allt för det allra käraste jag har...mina goa barn......
...och så Han som funnits vid min sida i goda stunder och inte lika goda stunder. Han som alltid hejar på mig, han som, när jag stod bredvid honom på Kåren i Karlstad, den där novemberdagen för över 30 år sedan och tittade upp på och kände:

-men hallå...är det här du är!!!!!! dig som jag ska dela vått och torrt med.

Jag älskar dig Bertil, och TACK för att du tar hand om mitt hjärta!

Julekramar som kommer från hjärtat till er alla där ute.
/Lotta

ps. Mina extrabarn är också lika viktiga för mig, det vet ni väl H och E? ds

Indiansk visdom av toltekisk tradition

I en bok jag nyligen läst blev jag påmind om en annan bok som jag läste för många år sedan av Don Miguel Ruiz. Den handlade om fyra förhållningssätt till livet.

Då när jag läste boken tyckte jag att de var så bra och så sanna. Nu när jag blev påmind så vet jag att inte tycker annorlunda idag.

1.

Tala sanning

Allt du säjer ska vara sant och det som du säjer ska komma från hjärtat.

Själv lägger jag till att ordspråket

Tala är silver men tiga är guld

kan ha sitt berättigande just här. Man måste inte alltid säja högt allt som man tycker är sant.

Det finns ingen ångraknapp på ett ord som lämnat din mun.

2.

Ta inget personligt

minns att

alla bara tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig. *fniss, fniss*

Ingen människa orkar ägna all sin tid och kraft åt att göra livet surt för dig.

3.

Gör ditt bästa

i alla situationer.

Om du inte når ända fram så vet du ändå med dig att du gjort ditt bästa och eftersom vi alla är människor och inte fullkomliga så lyckas vi inte alltid till 100%.

Tro också att andra försöker att göra sitt bästa.....

4.

Ta inget för givet

Även om du följer de tre andra reglerna så kommer du att drabbas av sorger och svårigheter. Det är också något som ingår i detta att vara människa, så var tacksam för det goda du har och befinner du dig i svårighet just nu, så minns att allt förändras hela tiden och att ljusa stunder väntar på dig.

En bild från min trädgård. Utanför fönstret i musikrummet står detta rådjur. Jag är verkligen kluven. Den ena Lotta tycker att den är söt och att det är häftigt att den står 2 m från mig, den andra Lotta tycker att det är förskräckligt att ha den så inpå alla mina odlingar, som blir mat till djuret och hindrar mig från att njuta av det som jag stoppat ner i jorden. Magnolian, den vackra, som vi planterade i våras....har redan hunnit bli rådjursföda. Nu behöver vi i alla fall inte fundera på om vi ska lyckas klara av att få magnolian att överleva!!!!!!

Midvintersolståndet. I många kulturer är det en tid för eftertanke.

Glädje och julefrid önskar jag er alla

/Lotta

Jag vann!

Jag vann!

Detta fina hjärta!

Det är Lydia, med bloggen Lydias gröna fingrar som haft utlottning...och jag var den lyckliga!

Jag som brukar säja att jag får nöja mig med tur i kärlek, men nu har jag verkligen haft tur på annat sätt också!

Tusen TACK och många julkramar till dig, goa Lydia.....som lever sina drömmar med sin fina butik Trädgårdsdrömmar. En av mina drömmar är att besöka den till sommaren.

Jag tar det lugnt just nu i mitt ide. Bakade bara fyra limpor, 20 frallor och gjorde två pajer efter jobbet kl. 19 igår! *fniss* Njöt dock av den taktila känslan i händerna av varm, mjuk deg.

Luciamorgon, halv åtta....jag var ju så klart redan uppe, men råkade få se ett par röda baklyktor ute på gården...en språngmarsch upp till sovrummet, ner under täcket och så sov jag räv...för se, då hör jag:

-Lusse lelle, lusse lelle elva nätter före jul,

lusse lelle, lusse lelle elva nätter för jul.....

...och den mest bedårade lilla lucia kommer med saffransbulle och kaffe till mormor och morfar

Lycka kan vara mycket......

Kramar
/Lotta

....om att komma tillkorta

Jag är lite för stressad, för mitt eget bästa...egentligen....... så därför händer saker som inte borde få hända.....

En jättefin award har jag fått, av Birgitta. Kram och tack för din omtänksamhet!

Jag köpte min kärlek för pengar

för mig fanns ej annan att få

sjung vackert i skorrande strängar

sjung vackert om kärlek ändå

Gustaf Fröding ur Gralstänk 1898

För Fröding handlade det om den fysiska kärleken, eros som han inte lyckades hitta.......

men jag använder dikten ändå som en exemplifiering för mitt lilla filosoferande för dagen....

Ibland funderar jag på om vi i juletid försöker att köpa oss kärlek? Alla dessa häftiga julklappar som måste inhandlas, paketeras och ges bort, alla dessa dyra saker som man måste ge sina barn för att de inte ska känna sig mindre värda än sina kamrater, alla dessa sms-lån som skapar ekonomiskt kaos i många hem för är det jul så är det jul och inte vill jag att mitt barn ska vara annorlunda än alla andra

Jag funderar om man som skild förälder köper sina barns kärlek...just till jul?

Inte vet jag....men jag kan läsa i tidningarna om hur många föräldarar känner sig maktlösa inför denna köphets som pågår just nu.

Inte vet jag...men jag läser om att pantbanken har glanstider just nu......

Jag vet inte om det är så....jag bara funderar........

För mig finns ett glädjebudskap i julen. Ett barn är fött, fröjdas vart sinne.....

Så jag tar ett djupt andetag. Gläds åt det jag har! och fröjdas i mitt sinne

Jag gör det som jag tycker är kul.......stickar inget mer innan jul, annat än för den taktila njutningen av ett garn i mina händer. Jag bakar det jag vill för att få in julens dofter i mitt hem i övrigt tänder jag ljus, sitter och vilar i ljusets sken och låter mig glädjas över att just jag finns till

Julefrid önskar jag er alla
/Lotta

1000 TACK......

...ni är för goa alla ni som tittar in till mig i mitt lilla ide.

Björnen sover.......

....inte.....


Det har varit hausse på mina sjalar så jag har stickat och stickat....har några kvar, så vill du hinner du kanske utöka julklappssäcken med en linsjal *blink*

Gulliga paket har droppat in. Först ut vara Anna-Maria med en cd med musik i adventstid. Skön att stöka till och skön att dricka glögg till.....Kramar till dig goa Anna-Maria som alltid tänker på andra! Jag blev jätteglad.
Sedan kom en tröstvinst från Birgitta. Hon som väver så underbart vackert. Titta vilken fin brödduk som jag vann....jag som nästan aldrig vinner i något lotteri utan alltid får trösta mig med att jag har tur i kärlek...inte fy skam det heller......

Jag vet också att det snart kommer att finnas ett litet brev från goa, goa Zara i min postlåda. Jag väntar med spänning.

Mitt hem är min borg och det är oftast där som idet är beläget!

Kramar från ett dystert Karlstad, regntunga skyar är en passande låt, när det borde vara

-Nej, se det snöar!
/Lotta

Nu gör jag som björnen......

...jag går i ide ett tag.

Läser lite blogg då och då, skriver om andan faller på......

Det har varit på gång ganska länge och någon gång måste man bestämma sig.....

Lev väl alla därute! I alla era underbara projekt, i allt ert julpyntande och annat pysslande.

Jag kommer tillbaka! Lägger inte ner bloggen...men ägnar min tid åt annat ett tag.

Kramelikram
/Lotta

Ännu mera vänlighet och nya vackra kort......

Jag säjer då det......

.... så många snälla människor det finns i vårt land!
Häromdagen frågade jag Annika med bloggen Ditten och Datten om hon möjligen hade några små tygbitar i julfärger. Jag behöver nämligen till ett litet projekt......och mycket finns det hemma hos mig.....garn en masse, vävstol, maskiner av olika slag men tygbitar har jag suttat...man kan ju inte spara på allt, eller hur? Och vad händer? Jo, jag fick ett litet kuvert med fina små tygbitar som ska användas till mitt lilla projekt......

Många kramar till dig Annika som räddar mig!

Sedan tyckte jag att jag behövde minnas ljuva sommartider. Grått är ju visserligen en både snygg och moderna färg *fniss* men ack att jag behöver små ljusa sommarminnen .....Hos Lisa på Lisas torp kan man köpa de mest bedårande kort. Jag har beställt ett par stycken. Tusen TACK Lisa för att du målar så vackert och låter oss ta del av det du gör.

Häromdagen hamnade vi samtal kring vad som är svenskt och vad som är kännetecknande för våra olika landskap....ja, ni vet alla dessa klyschor och karaktärsdrag som vi får dras med. Svenskar är tystlåtna och inåtvända, de gestikulerar inte.....och såsom varande "född iförd gnällbälte" har jag väl många gånger fått kommentarer som att allt är så trääääligt.

I Värmland är man glad, dä ordner sej...å en värmlänning han bara lôver och lôver...å så har vi den snåla smålänningen... för att inte tala om alla nollåttor.....ja ni vet vad jag menar......

Vi spekulerade en stund kring detta och vad det är som gör att sådana här klyschor frodas, kan det vara så att min dialekt låter lite gnällig...och därmed överförs till ett karaktärsdarg. kan det vara så att smålänningen fick slita hårt med alla stenar i marken för att skapa mark som gick att odla i och att han därmed var tvungen att "snåla", kan det vara så att den sjungande värmländskan låter lite mer som att inget är så himla viktigt.....

-Ja, sa jag, det har väl inte alltid varit så himla kul alltid i mitt liv att alltid bli beskylld för att vara gnällig, kan jag säja. Det måste vara roligare då att vara värmlänning!.....

-NEJ! sa en kvinna, med eftertryck! Inte alls! Jag är verkligen inte en person som lôver och lôver och jag tycker inte alls att det order sej.........Hur kul tror ni att det är att vara på andra platser i landet och ha den stämpeln på sig.....dra roliga historier ska ju man ju som värmlänning kunna också.....

Ännu en gång känner jag vikten av att inte sätta stämplar på människor utan låta dom vara som de är....att lyssna på "Vem är du?" och "Vem vill du vara"......låt vara att jag trots det tycker att dialekter är berikande i vårt språk och att jag inte är så utpräglat gnällig längre, man påverkas av omgivningen ......

Kram
/Lotta

Vänliga, varma och generösa bloggvänner......

...tänk, häromdagen hade jag en kommentar i min blogg:

-Jag har en present till dig på min blogg. Det var gulliga Kicki med bloggen Min Skattkammare som så generöst ville ge mig av de fina kort som hon målar.....


Jag blir så fascinerad över all vänlighet som finns i blogglandia....att så många människor ger bort av sina vackra alster, att man ordnar utlottningar och skänker fina presenter som man skapat. Allt detta ger mig en tro att världen är inte alls så ond som den speglas i massmedia och TV.

Visst gör hon vackra kort, Kicki?

I senaste numret av Turisttidningen skriver man om Karlstad som en stad, fylld med loppisar och ett Mecka för alla som gillar att fynda.......

Jag flippar runt i min egen värld av skapande. Att sticka spetsar har jag fått lite dille på. De passar ju faktiskt att ha som dekoration runt paket som man ger bort!

Amigurumier.....ja jag kan inte hjälpa det. Det är skoj! Så nu sitter jag här med en hel drös små prinsessbokmärken. Lämnar några hos en kompis och hoppas att hon kan sälja dem åt mig....*fniss*

Min egen vintagevariant av lavendelpåse, med egentillverkad spets.....

....å så är det stickningen och stickmaskinen som fått ett uppsving igen. Jag var tvungen att testa en sak i lördags. Vad händer om jag stickar ett tyg och sedan klipper ut en väst. Hur kan det bli?.......

Ja, som ni ser så är jag fortfarande i testartagen. Den blev inte riktigt som jag ville......men det gör inget....jag provar mig ju fram för att hitta nya vägar.......och någon på jobbet komplimenterade mig så helt kajko blev den kanske inte ändå......*fniss*

Tack Tina för den gulliga awarden som jag fick av dig. Du tänker alltid på andra du!

Du har så många vackra tankar och är också en av dessa generösa bloggvännerna som jag har. Du passar alldeles säkert på den plats där du nu jobbar. Kram till dig!

Hur är det med dialekter? Gillar du värmländska? Hittade ett litet test på sr.se/varmland. Det finns en länk i högerspalten ifall du vill testa dina kunskaper........

hälsar Lotta som befinner sig i ett moderiktigt landskap, det ikläder sig höstens aktuella färg, grått, grått och åter grått.

En dörr.......

...står på glänt. Det döljer sig något bakom, innanför. Vaddå? Framtiden, den som är så inspirerande, kreativ, sprudlande och som jag är så nyfiken på....... Trots det slitna, trots behov av uppfräschning, så finns det något där.......

Studion har gått varm hemma. En skiva med nyskriven musik är producerad. Barnen sjunger sin pappas nyskrivna sånger och några tonsättningar av Fröding och Ferlin. TV 4 är kontaktad

Noterna till Lovisas sång finns förlagd på Wessmans förlag



Å... så hon...som tänt skapandekraften hos både mormor och morfar. Hon som ger oss daglig glädje bara genom att hon finns.....

....en dörr......

som ska stängas till det som jag lämnar bakom mig...den är också gammal och sliten...precis som jag...men det som finns med mig är det som har bidragit till den som jag är idag....med förtjänster....(och fel och brister)

Kram
/Lotta

Marknad i Ulvsby

Jag som trodde att jag skulle få ta med mig alla grejer hem!!!!!
.....Sålde alla mina sjalar....fort som blixten! Mina tre amigurumibakleser....som jag bara ställde ut...för att fylla ut var det som såldes först av allt på hela marknaden!!!!!! Glad blev jag! Så klart!

Det var en väldigt kul upplevelse......

Gunilla gör jättefina halmsaker. Hon brukar ha sina grejer på Halmens hus i Bengtsfors, Dalsland.

Elsie, gör Värmlands garanterat vackraste och mest välgjorda Dalbyvantar. Vantarna är nålbundna, för er som ev. inte vet vad det är......så syr man vanten först.....med nål! Sedan tovar man den och sen...broderar man! Självklart har Elsie fått utmärkelsen Utmärkt värmländsk slöjd! Det är inget som delas ut till kreti och pleti!
Lars, har också fått utmärkelsen Utmärkt värmländsk slöjd för sina träalster.....vill-ha-vackert!

Märta och hennes syster gillar ull och tovar och grejar!

Själv hade jag ju lite av varje......

Eva-Mari har frågat efter hur mina sjalar ser ut....så här kommer några bilder. Mönstret har ni ju sett på spetsen som jag stickade till vinsten......

Har inte hunnit vara på bloggrunda...denna helg...av förklarliga skäl...men

jag har för avsikt att ställa detta tillrätta snarast.....

Kram
/Lotta

Vägs ände?

Nej, så känns det inte.......

...lite mera som.......

Vilken väg ska jag välja?

Den som går till höger? eller Den som går till vänster?
Den kletiga, klafsiga, leriga vägen?
Stigen som bara några få trampat före mig? Den som leder till......? Ja, vaddå?
Uppförsbacken? Ger träning åt magen....men är ju så jobbig?

Ska jag kanske ge mig ut i väglöst land?

Hitåt? eller Ditåt?
Nej, jag tror allt att jag tar och går min egen väg!
Den som bara är min och som ingen annan visar vägen för!

Nu ger jag mig ut på Huppe-Gupptäcksfärd!
Kramelikram!
/Lotta

ps. Vilken lycka att få gotta sig i spets och gulle-nuttigt! Docksängen är redo för gosedjuren ds