Så jag tog en promenad på lunchen istället, och det kan ju vara skönt att byta vyerna, ibland ser man klarare på saker och ting om man skiftar utsiktspunkt!
Jag har promenerat utmed vattnet, utmed en Vänervik. Det doftar på ett särskilt sätt från vatten. Vikens vatten krusade sig lätt. Utmed min korta promenad gick jag förbi minst fyra bänkar där det satt folk och läste.
Så vilsamt det såg ut, en kille hade tagit kaffetermosen med sig, satt vid vattenkanten och såg ut att njuta av en god bok och livet. På en annan bänk satt ett par, tunga ryggor stod bredvid. Kanske behövde de vila sina trötta vandrarben. Måste erkänna att jag försökte tjuvkika vad det var för böcker som de läste. Var det turistinformation, eller.....? Nu kunde jag inte se...lite artig får man ju lov att vara trots nyfikenheten...men nog såg det ut som någon klok-bok.
Vad härligt tänkte jag, som har bestämt att den höst som vi går i pension så ska vi gå till Compostela! Måste träna ryggen med att bära rygga och jag måste bli riktigt sams med mina fötter. De vill inte alltid det som jag vill......
Lite filosoferande blev det också, det är viktigt att fokusera på din egen väg och vart du är på väg. Är du på väg åt det håll du vill, alltså dit ditt hjärta vill?
Kanske går du inte riktigt den väg som ditt hjärta pekar ut. Gör som personerna som jag träffade på idag. Sätt dig ner, fundera och se vilka konsekvenser din inslagna väg får för dig. Om du går på fel väg så kommer du att bli tvungen att gå den långa vägen tillbaka och det kanske du inte vill?!
10 kommentarer:
Du skriver så klokt.
Själv hörde jag på radion idag en kvinna som sa; med tanke på att ta vara på sig själv och att få lov att tänka på sig själv och vart man är på väg
hon sa:
tänk på det som flygvärdinnan säger i sin instruktion om säkerhet etc, att ta själv på dig syrgasmasken först annars kan du inte hjälpa andra. Jag tycker det var bra sagt. Mår man bra själv kan man också vara till hjälp och glädje för andra människor.
Kram Marita i Heestrand
Du filosoferar bra under dina promenader, det är bra. Jag har en förmåga och hamna i skogen, det är svampen som drar mig av vägen. Compostela.. det får jag ta och googla, vet inte vad det är. Men stel i ryggen vet jag vad det är, har varit ute och rensat rabatter. Är helt igenväxt så länge som vi varit borta. Ha det gott nu goa Lotta.
Kramis AnnaMaria
Hej! Du tänker alltid så klokt och man tänker efter när man läser dina inlägg. Jag ska också googla på Compostela och se var jag hamnar. Här hos oss vaknade jag till ett riktigt åskväder idag. Och så har vi fått ännu mer regn. Nu räcker det. Har suttit i vävstolen och solvat idag, efter det vi lämnade bilen på verkstad. Vi hade sådan tur att en rem till generaton gick av strax efter vi kom hem från Norge och innan jag skulle till Arvika. Maken trodde han skulle kunna byta den själv, men AC-n hade låst fast sej.
Ha det så gott nu och fortsätt njuta av livet.
Kram Birgitta
Tänk så glad jag alltid blir när jag tittar in hos dig. Du har så många fina tankar och reflektioner som jag bara kan hålla med om.
Ha det fortsatt jättebra,
Lydia
Gillar ditt filosofiska inlägg! Visst måste man stanna upp ibland och lyssna till sitt hjärta och gå sin egen väg! Härlig promenad! Stor kram Maria
Tack för dina kommentarer. De värmer inombords.
Idag kändes det nästan som om jag var med dig och promenerade vid vänerviken, så härlig var din text. Det låter klokt att ändra sina vanor emellanåt för att byta perspektiv.
Din sista fundering på att man måste gå tillbaka om man valt fel väg sätter igång mina tankar. Tänker att det nog inte alls behöver vara tokigt att gå tillbaka på samma väg. Det blir ju nya upplevelser sett från ett nytt perspektiv och det man ser kan tolkas med erfarenheter man har med sig. Visst är det bra att vara målmedveten och tänka i förväg många gånger. Men har man valt fel, så är det dumt att gå och ångra det man gjort. Gjort är gjort och man kan aldrig veta säkert vad en annan väg hade gett för resultat.
Ditt råd att sätta sig ner och lyssna till hjärtat tar jag dock till mig helhjärtat. För även om jag tycker att man ska ta sina felval med jämnmod så vill i alla fall jag försöka göra bra så bra val som möjligt från början. Helt enkelt göra mitt bästa, och det blir bättre om man inte har för bråttom.
Önskar dig en skön fortsättning på veckan! Cyberkramar
//Lotta
Hej min kloka underbara vän!!!
Va fint du skriver. Älskar din uppmärksamhet du hade över din omgivning under din promenad :-) Du brukar alltid vara väldigt uppmärksam.. du bskriver fåglarna du ser & hör.. du beskriver så bra så det känns som att jag va med dig!!
Tack snälla för att du delar med dig!
Va rädd om dig min vän!!
Kram Tina
Men tänk, nu har det hänt igen! Kan det vara tankekraft? El Camino har helt nyligen varit i mina tankar. Har läst mycket om den vandringsleden och människor som gått den och tänkt att den skulle jag velat gå en gång! Första boken jag läste, Shirley MacLeans El Camino, grep mig djupt. Senare har jag läst Agneta Sjödins bok om samma led (har glömt vad den heter). Lyssnade på Karlavagnen för några månader sen där människor berättade om sina vandringar. Så intressant! Om jag vore lite yngre skulle jag genast dra iväg... nu nöjer jag mig med att drömma...
Så vackert du beskriver din vandringsupplevelse. Du har ett så härligt mål att se fram emot! Fast pensionen ligger en bit bort, eller?
Stor varm kram från Eva-Mari
Hejsan...just nu vet jag inte vilken väg jag går...bara snurrar iväg dagarna och massor utav jobb redan,,,undrar om människan verkligen är skapad till att arbeta och stressa ..tror jag inte..ferdinandtillståndet är nog bland det bästa..:)vilket fall som helst..fullt upp har det varit och jag arbetar som lärare sedan många år i Norrköping..få en känsla av att vi är ungefär jämngamla, hoppas dagen varit bra, kram
Åh, fortsätt med ditt skrivande du är ju såå duktig!!Blomman som jag visade är ett taget skott från en jättegammal Tremastarblomma. Så jag vet inte riktigt var man kan få tag på någon...eftersom det är en sån otroligt gammal växt! Må så gott! kram Therese
Skicka en kommentar