tisdag 28 april 2009

Var rädd om dig.....

du är fakiskt den enda du som finns!!!!!!
En tulpanvariant, fotad i vår vackra Stadsträdgård
Paeonea potaniniii....vilken tur att google finns! Tibetansk trädpion
En annan pionsläkting

12 kommentarer:

Cajsas Rum - Trottinglady sa...

Hej igen!
Blev nyfiken på vilken kamera du har; märke osv.
Dina bilder är ju så fina!
Ha en bra tisdag!
Carin

Ingrid sa...

Vilka fina bilder, jag längtar tills vi kan fota blommor vi med. Men det är ju länge dit!

~Livet i byn

houseofchandeliers and vintage sa...

Hej Igen.
Tänkvärda och glädjade ord är det första jag ser när jag tittar in hos dig, tack för din värdefulla kommentar, i min blogg och tack för de tänkvärda orden här hos dig.
Det känns skönt att läsa.

Är den översta blomman en narciss, jag har ju inte dessa blommor.
Men tänk man kan se att pionen i din bild, håller så kärligt om sin knopp med sina spretiga blad.
En pionknopp o så mycket längtan det väcker att få se den igen, den blomman är så bedårande.
Vi kan också odla den här hos oss.
Min mor gick bort när jag var 6 år hon hade en pion planterad vid väggen.
En helt förtjusande stor rosa dubbel pion.
Efter hennes död så levde pionen många många år och gladde oss barn.
Jag tror att jag alltid har varit förtjust i den, just för att den fanns närvarande i min barndom och blommade och häpnade oss med de enorma blommorna utan att vi gjorde något.
Min pappa dog 35 år senare,då hade pionen bara en enda blomma kvar.
En granne klippte av den sista blomman och lade den på min döda pappa(han dog i hemmet)och därefter så såg vi aldrig mer till pionen.
Men trots denna bakgrund så älskar jag blomman för blommans skull.

Ja det blev lite långt, men jag måste fråga vad är den understa blomman.
Den tror jag inte heller att jag sett förut.
Du är väldigt skicklig på att fotografera, oftast är man konstnärlig då, stämmer det.
Kram Zara.

Fantine sa...

Var rädd om dig själv också... :-)

Vilka otroligt våriga bilder du har fotat. Tycker att det känns som att du verkligen längtar efter våren/försommaren. ;-)

Yvonne L sa...

Oh, fler fina vår- och sommartecken!
Angående din fråga om mina andra foton så finns de på min hemsida http://yvonne.just.nu
Bloggen var från början bara ett komplement jag inte trodde jag skulle använda så mycket, men nu sitter jag här med både vanlig hemsida och blogg. :0)
/Yvonne

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Så fina blommor du fotat. De två nedersta var jättefin färg på, vad det nu kan vara för sort?
Ha det gott i värmen
Kram till dig
AnnaMaria

Vita drömmar och choklad sa...

Så sant som det står skrivet! Fina bilder! Ha en trevlig valborg!
Kram Camilla

Britt sa...

Vilka otroligt vackra bilder!

kram Britt

Tina sa...

Hej Lotta!!
Hoppas du mår bra min vän!! Du har så jätte fina bilder & din text är ju så fin!!
Du har helt rätt...det finns bara en av dig!!
Underbara Lotta, tack för alla dina hälsningar inne hos mig. De värmer in i själen! Tack snälla!
Love Tina på
http://tina-livetrhrochnu.blogspot.com

Birgitta sa...

Hej!
Nu har jag tittat mej omkring hos dej. Du har så många fina bilder och vackra texter. För oss som inte har några gröna fingrar, skriv gärna namn på växterna. Man blir så glad av allt vackert du visar och jag kommer snart tillbaka till dej.
Kram Birgitta

Tingeltangel sa...

Nu är jag här och njuter av dina helt otroliga fotografier igen. Så ljuvligt vackra... Hos mig (i Uppland) heter det rallarros.

houseofchandeliers and vintage sa...

Hej
Tack för kommentaren.Det finns en till historia om min mamma och pappa.
Mamma planterade ett äppelträd och det blev aldrig något större än en äppelbuske,alla år efter hennes död så väntade vi på att det skulle växa.
Men kölden tog allt som stack upp ur snön vart år. Året när pappa blev sjuk blommade busken för första gången med några enstaka blommor.
Det blev en äppelkart, för första gången på ca 40 år.
Ett av pappas barnbarn fick syn på det lilla äpplet och plockade det.
Pappa dog den sommaren, det gjorde också äppelbusken den vintern.
Så jag vet inte vad det var för särskilt med pionen och äppelträdsbusken, men båda försvann när den sista föräldern lämnade jorden.
Så visst kan man undra.......

Många människor är konstnärliga utan att de vet om det, många tror inte att de kan måla.
Men det kan man inte veta om man inte gått en kurs och fått träna.
Det är så här att man måste träna för att veta hur det är.
Längre ner i min blogg kan man se en del av mina målningar,(mest hörn av målningarna) en teckning har jag också gjort av en ängel som Leonardo målade.
Folk säger att jag är duktig men jag tycker inte det själv.
Men det är så även för mig att man måste träna.
Du kanske skulle gå en kurs, det är ju roligt.
Du kanske skulle bli förvånad, många blir det när de upptäcker att de kan, mer än de anade.
Allt är möjligt.
Jag förstår så väl om du har andra intressen, men jag skrev ändå utifall att....
Kram Zara.