måndag 18 maj 2009

Sista veckan med vårtecken!

Så är det då avslutning på Vårteckenutmaningen.
Tänk vad mycket skoj som blev bonus i detta! Inte bara har jag sett våren förflytta sig allt längre norrut utan jag har även träffat en massa underbara kvinnor på vägen. (Ja, det är mest kvinnor här) Några känns nästan som vänner och till alla er som så troget besökt min blogg och skrivit så varma och vänliga inlägg vill jag säja ett jättestort:

TACK

Det känns fint att människor i denna stressiga värld faktiskt tar sig tid att lämna en kommentar, att faktiskt bemöda sig om att läsa det man skrivit och säja något kring det. Ni alla som gjort så ska veta att ni är personer som ger den här världen del av det positiva som världen behöver! Vi är alla viktiga personer. Ingen är viktigare än någon annan, alla har precis samma värde!

Mina avslutningbilder i utmaningen blir dessa.
Hemma! Mitt paradis på jorden.
På övervåningen är vårt sommarrum. Det som vi öppnar dörren till vid påsk och som vi stänger till om i oktober. Enkelglaset gör att kylan och värmen (!!) har fritt spelrum.

Ett av våra vårdträd. Den ena kastanjen. Hon som nu blivit mamma fick den här kastanjen av sin farfar. Han hade drivit upp den från en kastanjfrukt. Trettio år har trädet växt och idag är det ett ståtligt träd.
...och nu blommar den. Jag har visat knoppens utveckling under dessa utmaningsveckor och vilken tur att den hann slå ut. Snart är hela trädet alldels vitt! I eftermiddag kanske. Det går fort nu!
Lärkträdet var gammalt när vi flyttade hit för över trettio år sedan. Hur gammalt är det ingen som vet. Nu är det i alla fall grönt och kottarna börjar att övergå från rödrosa till brunt.

Envetet stoppar jag ner alla lökar av påskliljor och tête-a-tête som jag köper under våren i backen utanför huset. Min dröm är en stor, stor påskliljeslänt......om jag fortsätter att vara enveten så......
Paradisäpplet är i knopp. Snart är trädet alldeles rosa. Varje år blir jag lika förstummad över att se hur ett helt träd kan vara helt rosa...... Fruktsättningen blir generös. Vad gör man med paradisäpplen? Gele?
Ginst. Blommar på bar kvist. Bananblomma kallas den av E.... och inte förrän jag fotade växten igår slog det mig att så klart:
Det ser ju ut som små bananer som växer på grenarna!
Detta var mina avslutande vårbilder.
Tack Viveka! Det har varit en helt underbar tid och tack för att jag på detta sätt har mött så många underbara kvinnor på olika ställen av vårt avlånga land.
Återkommer nästa vår och nästa utmaning?

Kram till alla som läser detta!

22 kommentarer:

Cajsas Rum - Trottinglady sa...

Ja, visst har det varit trevligt! Hoppas kunna få följa dig vidare! Jag upplever dig så trevlig och spontan, helt i min smak;-)
Idag har jag morgonfikat i solen och börjar nu jobba på min solbränna!
Ha det så gott och hoppas att vi får en fin sommar med alla våra vänner både live och i bloggsfären!
Carin

houseofchandeliers and vintage sa...

Nämen oj vad underbart hus ni har. jag fick välbehagsysningar av att titta på det, jag förstår om ni är nöjda.Helt underbart.
Och kastanjen likadant där,jag blev helt betagen över dina ord.Tänk att han satt det från ett frö, det är ju så underbart.Tänk för henne att gå till trädet och veta det, vilken tillhörighetskänsla.
Din narcissbacke är ju helt ljuvlig,
Och alla dina underbara bilder, du är som en vacker blomma själv, med din vackra själ.
Jag håller med dig alla är lika värdefulla, det är bara våra handlingar som är fel ibland, människovärdet ar dock det samma.
Och precis som du så har jag verkligen glatt mig åt att träffa alla ni trevliga bloggare, under resans gång och se vårens utveckling.
Visst kändes det lite underligt när vi hade snö och alla i Skåne nästan sommar, men jag har dock förmågan att kunna glädjas åt det vi har och vår, vår är något alldeles speciellt för då kommer ljuset tillbaka och man blir helt salig efter den extremt mörka vintern, och när då ljuset återvänder får man något slags vara upphetsning över det och ett vara ute begär, man suger i sig ljuset som en törstig själ.
Och nu framöver så blir det svårt att sova för våra ljusa nätter vill jag för allt i värden inte missa.
Tack Lotta för att du finns, du är också en poetisk och helt underbar person.Du dina välformulerade och snälla ord har värmt mig många gånger.Jag visste ju inte att du fanns förränn jag började blogga.
Det har verkligen varit trevligt att lära känna dig, genom bloggen,
Var rädd om dig.
Kram Zara

Rummet för välbefinnande sa...

Så vackert, så vackert!!!!!
Ja, det där vårdträdet är ju helt fantastiskt - såväl i sin skönhet som tanken med det.
Vilket underbart hus.....
Ja, jag letar suktande vidare jag. Känner i hela själen att jag behöver stugan mer än någonsin nu.

Glömde skriva i förra inlägget att jag läst och njutit och begrundat din krönika. Så otroligt bra skrivet Lotta. Det där med att skriva krönikor skulle vara himla kul det. Kanske något att väva in *ler*

Önskar dig en fin måndag, en måndag med ett livgivande regn som ger växtkraft och ny ork till våra träd och blommor.

Ha det fint!
Kram Mia

houseofchandeliers and vintage sa...

Hej igen Lotta.
Det här med bloggning är så roligt så att jag sitter inne fast vi har ljuset, fast vi har en helt underbar dag, nu får jag bestämt skärpa mig.
Jag ska nu gå och bygga lite i huset som jag hjälper en god vän med, ett gammalt hus från 18-talet.
Rätt så smutsigt men det blir bättre och bättre.
Och sen lägger jag ut bilder på det.
Nu talar jag förstånd med mig själv och säger Hej vi ses senare i natt någon gång om jag hinner.
Ha det riktigt jättebra.
Kram Zara.

Mejrams! sa...

Hej Lotta!
Visst har det varit en trevlig resa med alla man mött på vägen och alla härliga vårtecken. Din kastanj ser riktigt ståtlig ut och när den blommor är den majestätisk tycker jag. Jag har själv satt ner nöt av den rödblommiga och har fått en planta som är ca 50 cm. Om jag får uppleva någon blomning i framtiden, återstår och se. Jag kommer att följa din blogg Lotta, du ger så mycket och det är så härligt. Njut nu av våren! Kram Merja

Mejrams! sa...

Hej igen Lotta! Om du kommer till Karlskrona så måste du komma in och säga hej. Det skulle vara så roligt att träffa dig. Mina botaniska kunskaper - ja, det mesta har jag i huvudet (inga lappar i marken) men litet glömmer jag. Då har jag mina trädgårdsdagböcker till hjälp. Jag har fört dagbok över min trädgård sedan 1999. Kram Merja

Lotta 8`) sa...

Den allra bästa tid är nu.... tror jag någon så/sjöng :) Var dag är en gåva - regnet som kom igår/inatt var också en gåva och nu när jag snart skall gå hem, så lyser solen igen :) Lyckan står mig bi!
Ja, många trevliga bloggar har jag stött på under utmaningen, så roligt att läsa om våren i vårt avlånga land, alla vackra bilder som visats och trevliga inlägg :) Dina "kloka ord" suger jag åt mig som en svamp :) Ha en bra måndag, 8`)

Uttan sa...

Så glad jag blir att läsa dina rader till mej...rörd faktiskt.
Vi får tacka Viveka som gett oss förmånen attt lära känna varandra.
Tänk att man kan sitta hemma ensam och hitta en vän....
Jag kommer att titta in till dej varje dag naturligtvis!
Dina bilder idag är så fina och jag kan tänka mej hur mysigt det är att sitta på verandan nu på sommaren och njuta av utsikt och lite örtthé eller kaffe kanske....
och lilla barnbarnet....
I dag har vi fått lite regn och det behövde vi verkligen det har börjat att växa i mina"buttar" bara lite värme behövs nu.
Vi har målat lite på tomtehuset som ska vara i Tomtelandet i morgon blir det mera färg och förhoppningsvis klart....

Ha en bra fortsättning på dagen.
Kramar!

Birgitta sa...

Hej Lotta!
Jag kan bara instämma med vad alla har skrivit tidigar här. Det har varit så trevligt att lära känna dej och få läsa alla dina fina inlägg och se alla underbara bilder. Du är en otroligt fin och varm person tycker jag. Jag har ju inte varit med i bloggvärlden så länge, men hoppas få fortsätta följa dej.
Nu hoppas jag du får sitta i ditt underbara sommarrum (glasverandan) och njuta och se alla sommartecken komma- Tänk vad fint med kastanjen som blommar.
Kramis Birgitta

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Vilken fin del på huset, där ni har sommar-rummet. Det ser ju somrigt ut! Och tänk sonen här fick också en Kastanj av sin morfar när han var liten. Nu är det ett högt träd..precis som sonen blev det högt och smalt. Dina finalbilder är jättefina, det har varit en lärorik resa genom Sverige. Bra ide av Viveka.
Kram till dig
AnnaMaria

Vit som snö sa...

Tack snälla du för kommentaren inne hos mej!
Jag tycker också att vårutmaningen gett kontakt med så härliga människor! Som Du!
Uppskattar dina vackra bilder och fina tänkvärda ord.
Bloggvärlden känns vänlig och fylld av underbara personer som gladeligen delar med sej av positiv inspiration i ord och bilder. Härlig värld!
Vad speciellt med kastanjeträdet och dess historia. Mäktigt!
Och ert hus är så vackert!!
Kram Cilla

Anonym sa...

Vilket underbart fint hus ni har. Så många vackra bilder att bara njuta till och må bra av.
Vi har också ett kastanjeträd som jag tycker så mycket om.
Har suttit länge och väl och tittat på sädesärlan idag. Så roligt att spana in när den guppar så fint ute på tomten.
Du skriver så fint i ditt inlägg.
Önskar dig en fin kväll.
Kram

Britt sa...

Oj, så vackert! Vilket fantastiskt hus ni bor i och en underbar trädgård.

Tack för dina fina ord på min blogg, det känns alltid så äkta och med omtanke, Tack!

Kram Britt

Caroline sa...

Ja, det har varit kul att följa alla vårbloggar i landet, och det skiljer sig så mycket från norr till söder att man förundras över vårt avlånga land.

Härligt hus du bor i förresten!

/Caroline

Yvonne L sa...

Aha, tror minsann att det är paradisäpple jag fotat! Tycker mig känna igen knopparna här hos dig.
Mysigt med kastanjen, den har ni ju verkligen en historia till, det är inte bara en kastanj i mängden!

mysiga heestrand sa...

Visst är det härligt med bloggvärlden. Jag har också fått mycket inspiration genom den. Senast i Rom där jag träffade en kvinna. Du skriver så fint och visar så fina bilder.
Kram Marita i Heestrand

Sköna o Gröna Ting sa...

Tjingeling!
Tackar ödmjukast för din trevliga hälsning och så var det ju trevligt att jag hittade in till dig!
Vilka ljuvliga bilder du har, lätt att man fastnar hos dig.
Idag blev det bara en snabbtitt men jag kommer tillbaka snart igen.
Förresten, jag hann läsa i ett inlägg att du nyligen blivit mormor.., GRATTIS!!!
Hej sålänge...

Kram Marianne

Lovisa Månson sa...

Du är så duktig med kameran. Fnissade glatt åt bananerna;-P
Fortsätt lägga ut vackra bilder även om denna utmaning är slut, snälla!
Kram,L

~ ♥ LISBETH ♥~ sa...

Hei! Så fine vårtegn du viser og din kastanje er jo helt enorm ,wow så flott!!!

Klem

Älfgärdet sa...

Ja då vet jag hur länge jag ska vänta på min lilla kastanj då :). Satte en frukt för några år sedan & den är väl dryga halvmetern nu. Härligt med ert sommarrum! Vår vindskammare har alltid varit ett gästrum under sommartid, nu alltså min bloggplats :).
Grattis till bästa mormorn!

Huset vid ån sa...

Hej "lilla mormor"! Hoppas allt är bra...Själv hoppas jag att vara på benen snart. Vilket fint hus du har...Ser såå mysigt o hemtrevligt ut! Nyfiken som jag är så skulle jag vilja se mer bilder på ditt fina hus....Må så gott! Kram Therese

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Hejsan. Tanken om trädet och likheten med sonen har jag haft i många år. Sonen är 1.98 lång!! och trädet är ju så klart högre, men ändå. Nu ska jag slänga på lite köttbullar snabbt här, gäller och ta lite blogg-paus fniss..
Kramis AnnaMaria