Sista veckan med vårtecken!

Så är det då avslutning på Vårteckenutmaningen.
Tänk vad mycket skoj som blev bonus i detta! Inte bara har jag sett våren förflytta sig allt längre norrut utan jag har även träffat en massa underbara kvinnor på vägen. (Ja, det är mest kvinnor här) Några känns nästan som vänner och till alla er som så troget besökt min blogg och skrivit så varma och vänliga inlägg vill jag säja ett jättestort:

TACK

Det känns fint att människor i denna stressiga värld faktiskt tar sig tid att lämna en kommentar, att faktiskt bemöda sig om att läsa det man skrivit och säja något kring det. Ni alla som gjort så ska veta att ni är personer som ger den här världen del av det positiva som världen behöver! Vi är alla viktiga personer. Ingen är viktigare än någon annan, alla har precis samma värde!

Mina avslutningbilder i utmaningen blir dessa.
Hemma! Mitt paradis på jorden.
På övervåningen är vårt sommarrum. Det som vi öppnar dörren till vid påsk och som vi stänger till om i oktober. Enkelglaset gör att kylan och värmen (!!) har fritt spelrum.

Ett av våra vårdträd. Den ena kastanjen. Hon som nu blivit mamma fick den här kastanjen av sin farfar. Han hade drivit upp den från en kastanjfrukt. Trettio år har trädet växt och idag är det ett ståtligt träd.
...och nu blommar den. Jag har visat knoppens utveckling under dessa utmaningsveckor och vilken tur att den hann slå ut. Snart är hela trädet alldels vitt! I eftermiddag kanske. Det går fort nu!

Lärkträdet var gammalt när vi flyttade hit för över trettio år sedan. Hur gammalt är det ingen som vet. Nu är det i alla fall grönt och kottarna börjar att övergå från rödrosa till brunt.

Envetet stoppar jag ner alla lökar av påskliljor och tête-a-tête som jag köper under våren i backen utanför huset. Min dröm är en stor, stor påskliljeslänt......om jag fortsätter att vara enveten så......

Paradisäpplet är i knopp. Snart är trädet alldeles rosa. Varje år blir jag lika förstummad över att se hur ett helt träd kan vara helt rosa...... Fruktsättningen blir generös. Vad gör man med paradisäpplen? Gele?

Ginst. Blommar på bar kvist. Bananblomma kallas den av E.... och inte förrän jag fotade växten igår slog det mig att så klart:

Det ser ju ut som små bananer som växer på grenarna!

Detta var mina avslutande vårbilder.

Tack Viveka! Det har varit en helt underbar tid och tack för att jag på detta sätt har mött så många underbara kvinnor på olika ställen av vårt avlånga land.

Återkommer nästa vår och nästa utmaning?

Kram till alla som läser detta!