Allra först! Tänder jag ljus för lilla mamma.
Det har gått tre år, sedan den där aprildagen då tiden stannade, en underlig känsla att stå och titta ut genom fönstret på sjukhuset, utanför gick folk till jobbet, man åt lunch, man cyklade, man pratade med varandra, folk levde som vanligt....men mitt liv stod stilla..... Hon som alltid funnits fanns inte hos oss längre, vi fick börja se på livet med andra, nya ögon och fortsätta utan henne. Tack mamma, för alla lärdomar som du givit mig!

Vårtecken som inte kommit med på bild.... spillkråkans trummande på trädstammen med hälsningen:
-Halloj, finns det någon snygg tjej någonstans...för här finns en tjusig kille som väntar på dig!
.... eller trumpetandet från två tranor, rakt ovanför mig, svåra att urskilja i dimman gick nästan ner i marknivå. Kankse var det tranparet som brukar häcka på ett gärde här intill, kanske var det två som flyger vidare norrut. Välkomna är de båda i vilket fall som helst
.... lärkans flykt och drillande över åkern
.... rödvingetrasten och rödhaken sjunger för fullt i skogen
Bilen var smutsig, även denna vecka.....
Jag kunde inte motstå längtan att få ta till rotborsten och såpaflaskan och borsta bort vintersmutsen från trappan....det är ännu inte dags att göra den ordentliga rengöringen som sker innan trappan oljas för säsongen....men det luktar gott av såpa och eftersom dörren har kunnat stå öppen....ett underbart vårtecken så doftar det såpa in i huset.
Äppelträden blir beskurna och några kvistar kommer in i huset. Om några dagar har jag äppelblom......
På min morgonpromenad samsas vintern...





...och du spikade det höga d:et utan problem! Pappa var jättestolt och han hör ju....ett absolut gehör tvekar inte på tonerna. Lite i bakgrunden står den stolta, vackra fästmön!






































